Ett tecken?
Första natten med duntäcken för denna säsongen. Det är verkligen höst nu. Och allt känns just nu tyngre än vanligt. Att alltid bromsa sig ur en uppförsbacke. Jag vill inte gå in på det för mycket. Men jag undrar hur mycket som krävs för att bryta ner sig själv totalt. Att man kan så totalt tappa tron på sig själv. Fast att man ger allt man har. Jag är trött. När ska det bli min tur? Jag hoppas att efter allt kanske man lyckats bli så mycket starkare. Att det faktiskt finns en mening. Idag fick vi ett brev från Jehovas vittnen. Adresserat till oss. Ska vi sona för våra brister nu? De kanske kan ge mig svaren jag behöver. Om man TROR. Vilket jag inte gör. Så nej, troligen inte. Men det gav iallafall oss ett gott skratt mitt i allt tvivel. Kanske var det något slags tecken. Jag önskar ibland att jag hade något så konkret att tro på. Förövrigt gör jag allt från mobilen nu för tiden. Och då även det här. Tekniskt trendig tydligen. Dags att sova och första natten på länge och inte frysa. Sen bara försöka blicka framåt mot en annan sorts värme som säkert borde komma snart. Jag hoppas det iallafall för jag orkar inte mer bakslag. Kanske borde jag ha en fyrklöver med mig överallt.
det är inga problem?
här finns ingenting att klaga på
för el och rinnande vatten det har jag dagen lång
jag har en ipod om jag vill ha klagosång
och en arbetsdag som är lagom lång
mitt liv går framåt som ett marathon
de spelar vår låt hela dagen lång
vet inte varför men det saknas nåt
det är som att låtsas som det regnar i en hagelstorm
så jag borde väl va lycklig utan klagomål
för här finns ingenting att klaga på
se mitt stora problem är att mina problem
är så pass små att de knappt räknas som problem
men dem gör lika ont för det så sjung med
tack snook.
vart jag än vänder mig nu, är jag alltid i din famn
indestructible
your love is ultramagnetic
not again it's taking over
this is hardcore
and I'm indestructible
hands up in the air like we don't care
we're shooting deep into space
and the lasers split the dark
cut right through the dark
it's just us we ignore the crowd dancing
fall to the floor
beats in my heart
put your hands on my heart
är lite ledig idag. började dagen med att sätta mig i 3's kundtjänst igen. nummer 27 i kön. under tiden kollade jag lite på VMA och önskade att jag var lite känd, lite rik. skulle vara trevligt. nu ska jag väl ta tag i diskberget, ta en dusch och sen åka ner till körskolan och åka lite bil. hade tänkt att plugga lite nu på morgonen men det blev ju inte av efter att jag fick sitta i kö i hundra år. efter körlektionen ska jag hem och laga mat för robin och mehdi kommer hem och äter tillsammans med mig. sen MÅSTE det pluggas. helst skulle jag bara vilja kolla på film och dricka te.
jag är arg
och. har nu suttit i kö i 20 min och kommer tillslut fram (då jag har laddat fram den bestämda sidan av mig) säger att allt är fel och berättar hela historian för 4e gången det här året, alla för olika personer på 3's kundtjänst. den här killen lyssnar och säger sedan med sin jättetrevliga röst "vilket nummer gäller det?" jag fattar inget och säger såklart DETTA nummer, då han förklarar att jag har två nummer med olika former av abbonemang och jag måste säga upp det som är fel men den avdelningen har stängt för dagen så jag måste ringa imorrn. jag blir galen och utbryter "vad händer då? menar du att jag ska få vänta på en ny telefon i 5 veckor till, för det tänker jag INTE göra! kan ni inte bara fixa ordning simkortet?" men då förklarar han lugnt att det är TVÅ st telefoner på väg hem till mig med som sagt, olika abonnemang. "det blir ju lite dyrt i längden kanske?" säger han till sist. OKEJ?! som sagt, nog vill jag ha en telefon men sååå materialistisk är jag faktiskt inte. men min fråga är mest: hur svårt ska det vara att få en telefon med RÄTT grejer från början? aaaargh. dessutom har jag varit arg hela dagen idag. ibland hatar jag folk i allmänhet. riktig dålig dag! jag behöver en kram.
rörelseenergi, stopplikt, väjningsplikt, parkering, huvudled.....
each coming night
fredagskväll
tinne fyllde år
blomster
försöka få hjärnan att funka
minnas att gå på skolgatan upp och ner
imagine eternity, doesn't seem that long
tänkte visa några nya tillskott i min garderob också. för tydligen har jag blivit någon slags shopaholic. känner att jag skulle kunna passa som en rik kvinna som bara fick göra av med pengar. önskedröm?
H&M
GINA TRICOT
H&M
LINDEX
färgerna gör sig inte riktigt rättvisa. och det kanske inte ser asbra ut när allt man fotar en grej sådär, men allt är riktigt schysst. om man matchar det rätt vill säga. mycket viktig detalj. (sen när blev jag en modeguru?)
åh juste! ni måste gå in på --> youtube (oså, klicker vi med musen) och lyssna på cee-lo green. speciellt låtarna no one's gonna love you och what part of forever. älskar honom. dessutom ser han så kramgo ut. they say nothing lasts forever, we'll have to prove them wrong.
i believe
when the mountain seems too high,
and you don't have the courage nor the strength to climb.
In a road you all 'lone in,
but still you run though you can not see the finish line.
and dark cloud are over you,
your sky's no longer blue,
but you marched on straight ahead,
and somehow you made it threw.
got to the mountain,
and lead the path for me,
your victory made history and now I believe.
den här låten går på högvarv hemma hos mig nu, på högsta volym.
jag känner mig så stark när jag lyssnar på den! i love it.
förövrigt så har jag typ gjort allt jag kunnat för att slippa sätta mig och plugga. gick ett varv på stan efter jobbet (för slösa mer pengar behövde jag ju verkligen?), fixade blommorna som jag köpte på torget (de kunde ju dött annars?), gjort matlåda tills imorrn (dock ett måste då jag inte har någon lunch imorgon och måste äta i någon färgtid), nu ska jag bara sätta på en tvätt (för när blev det så viktigt och roligt att göra?) duscha och sätta mig och dricka te med de där jävla böckerna i knät (teét är enbart för att det ska bli LITE roligare). men jag bara hittar på mer saker att göra. typ som det här. men nu kommer jag inte på något mer för att undkomma. varför tar det emot så mycket? det är ju så nääära nu.. måste peppa, peppa, peppa!
igår kväll städade robin vårat badrum och rensade vårat avlopp under badkaret, något sånt har han aldrig gjort innan. för varje gång han försökt har han typ spytt och jag fått tagit över. men nu skulle han också få göra lite skitgöra tänkte jag, så denna gång stod jag som ett stöd bredvid medans robin drog på sig en sjal full med parfym runt ansiktet och världens längsta diskhandskar. höll på att skratta ihjäl mig. men fint blev det! sjukt nöjd karl efteråt. idag har jag varit på datakurs på jobbet. eftersom jag är någon slags hemsideansvarig. och nu ska vi få en riktigt hajpad sak som ett mediaföretag i stan har fixat. roger som skulle introducera mig sa att jag var den duktigaste eleven han haft. och jag sa inget om min mediautbildning. tänkte att det kunde jag gott utelämna. imorse luktade det höst ute. men som sagt 1e september. då är det nog höst. jag ska nog gå ner i källaren och hämta farfars gamla skinnväst.