i november 2004 var hela min familj inkl. flickvänner, pojkvän, farmor och farfar i brasilien. den här låten hade funnits och gått rätt hett hemma i sverige ett bra tag men där var den typ ny. i varenda beach baggy dånade den ut och brasilianarna älskade den. så när jag hör den så är det första jag tänker på just pipa i brasilien.

den här låten finns i flera hundra olika versioner, både på svenska och norska. men det jag mest vill få fram just nu är att det här ÄR farfars låt. i torsdags (dagen efter att farfar gick bort) så var det första jag gjorde när jag vaknade, var att leta upp den på spotify. och den fanns. sen satt jag på vardagsrumsgolvet och grät. inte för att jag blir ledsen av den. men för att den verkligen påminner mig om honom. han har alltid gått och sjungit på den och varje gång man varit på fest har han alltid sagt "kan ni inte spela lilla vackra anna, den biten är ju så fin!". den kommer garanterat vara med på farfars begravning. och när farfar fyllde 75 så sjöng och spelade min kusins man den här för honom fast med annan text, om just farfar. och om den hade funnits (farfars egna eller den vanliga) med henkes röst så hade jag spelat den nu, men den här får duga.

farfar, den här är till dig:

den här var svårast hittills. jag har nog ingen låt som gör mig ledsen. än. däremot har jag ett par som jag lyssnar på när jag är ledsen. men det kommer ju senare på listan. så jag får väl ta en låt som man kan känna lite sådär i magen av när man hör. om ni förstår hur jag menar?



(måste ändå tillägga att jag ÄLSKAR den och för tillfället lyssnar på den väldigt mycket)

den här låten påminner mig om första tiden när jag träffade robin. han skickade den till mig på msn och sen dess har det på något konstigt vänster varit vår låt. även fast vi aldrig uttalat det. och även fast det kanske inte är den bästa låten jag hört så älskar jag budskapet i den. och varje gång jag hör den får jag tillbaka den pirriga känslan som jag hade då för 6 år sen. och det är ju faktiskt en glad känsla.





(ger förövrigt två uppdateringar av listan på en dag. känner att det gått ett par dagar sen förra så det borde va okej?)

Påsken är snart över. Allt går så inni helsike fort. Det gör inget om man skulle hinna njuta lite också. Vi har haft och göra hela helgen i stugan. B.la krattat, städat, vädrat, lagat mat, handlat, varit på löprunda, inte hittat dragläget på mammas cooper, kollat på Robin som målat och tapetserat, lyssnat på hitz fm. Idag jobbar jag mest på att försöka ta bort den fina vit-blåa nyansen på min kropp till kanske något mer smickrande. Ska uppdatera några listor när jag kommer hem också. Har funderat och tror faktiskt jag kommit på något som passar mig. So long.

hatlåtar kommer och går och just nu hatar jag den här:

jag tror att ingen människa har en favoritlåt. jag har nog en för varje år sen jag kan börja minnas. dessutom har jag den bredaste musiksmaken. men jag får väl försöka. det blir nog ändå ett par stycken.











är typ omöjligt att sluta leta, tänka och bli kär på nytt.
men här är iallafall NÅGRA av låtar jag älskar och aldrig tröttnar på.
det finns såååå många mer. men jag sätter stopp. nu. gah.

vänder blad och försöker blicka framåt och med det så börjar jag även på en ny lista:

dag 01 – din favoritlåt
dag 02 – din hatlåt
dag 03 – en låt som gör dig glad
dag 04 – en låt som gör dig ledsen
dag 05 – en låt som påminner dig om någon
dag 06 – en låt som påminner dig om ett ställe
dag 07 – en låt som påminner dig om ett speciellt tillfälle
dag 08 – en låt som du kan hela texten till
dag 09 – en låt du kan dansa till
dag 10 – en låt som får dig att somna
dag 11 – en låt av ditt favoritband
dag 12 – en låt av ett band du hatar
dag 13 – en låt som är guilty pleasure
dag 14 – en låt som ingen tror att du skulle älska
dag 15 – en låt som beskriver dig
dag 16 – en låt som du brukade älska men nu hatar
dag 17 – en låt som du ofta hör på radio
dag 18 – en låt som du önskar att du fick höra på radio
dag 19 – en låt från din favoritplatta
dag 20 – en låt du lyssnar på när du är arg
dag 21 – en låt du lyssnar på när du är lycklig
dag 22 – en låt du lyssnar på när du är ledsen
dag 23 – en låt du vill ha på ditt bröllop
dag 24 – en låt du vill ha på din begravning
dag 25 – en låt som får dig att skratta
dag 26 – en låt du kan spela på instrument
dag 27 – en låt du skulle vilja kunna spela på instrument
dag 28 – en låt som får dig att känna dig skyldig
dag 29 – en låt från din barndom
dag 30 – din favoritlåt från den här tiden förra året

världens bästa farfar åke.
du finns alltid med mig.
jag ser framför mig hur du i skymningen en sommarkväll går runt i er trädgård i snövelstorp med bar överkropp och shorts, träskor, en prilla under läppen. och alltid sjungandes på en sång.
jag kommer att sakna dig, men jag vet att vi ses igen.

idag är det måndag och jag har på mig långklänning.
trots lite missöden med tågmissar (mamma och pappa trodde tåget gick 15 min senare än den gjorde så jag och robin stod med munnarna vidöppna och såg tåget rulla iväg. robin försökte dock hålla upp dörrarna och tågtanten blåste i visslan och skrek. helt galen.) så kom vi till slut till huvudstaden.
i stockholm lyste solen och jag tömde plånboken och äger massor nya grejer nu.
har ätit världens godaste mat på GRILL, och drack ett glas med sommar. fläder och sprit.
var dessutom på hemköp city och letade strumpbyxor och blev jagade av en uteliggare.
man kan liksom uppleva allt i stockholm. jag gillar nog trots allt staden lagom bättre.
förövrigt: jag har världens bästa föräldrar!

idag är det fredag och då är jag såhär glad!
dessutom ska vi ha afterwork ikväll.

saker som gör mig glad nu:
- satte på mig ett par jeans som varit sjuuukt tighta ett tag nu helt plötsligt satt löst
- jordgubbar med yoghurt och solroskärnor
- utbyta några ord med en person som det var längesen jag pratade med
- träna
- när solen lyser så man får se världen bakom sina solglasögon
- afterwork
- lyssna högt på musik och dansa
- stockholmsresa med mamma och pappa
- se att de bygger upp uteserveringarna på stora torget
- när man är sjukt sötsugen men ÄNDÅ ställer tillbaka godiset på hyllan i affären
- att våren lockar fram oanade sidor och känslor så man nästan känner sig oövervinnerlig
- den här musikvideon:

såg nyss att jag gjorde två likadana inlägg på lilla listan. tycker visst om att berätta vad jag ätit för folk. orutinerat. eller bara ett smart drag för att slippa komma till nästa punkt på listan. för vem har bara EN bästa vän nu för tiden? jag bara undrar.

helgen är nu slut i vanlig ordning såhär på söndagskvällar.
jag funderar fortfarande över ödet och såna saker.
kanske till slut blir knäpp.
säger gonatt med den här för att den är en riktig pärla.
och en sån skulle jag också vilja vara.
(okej videon är lite töntig, men lyssna bara på texten så överväger det. jag lovar)





oh, you loved me 'cause I'm fragile
when I thought that I was strong
but you touch me for a little while
and all my fragile strength is gone

jag undrar vad det egentligen är som formar oss till de vi i slutändan blir. hur mycket påverkar våra val vi gör, de vägarna vi går och vad som väntar i slutet av dem. är det redan när man som liten ofta tyckte det var roligare att leka med killarna, sprang över någons tomt för att komma snabbare till andra sidan, eller när man cyklade utan cykelhjälmen fast man visste att man absolut inte fick det.

är det valet av gymnasieutbildning som format mig? hade jag varit samma människa om jag gick dans eller samhällsvetenskapliga linjen. eller är det helt enkelt valet efter gymnasiet som avgör allt. tänk om jag blivit journalist eller fotograf. hur hade jag varit om jag varit om jag flyttade till stockholm efter gymnasiet för att fortsätta plugga och struntat i att bli frisör. hade jag varit samma person? skulle jag bo i stockholm nu? prata stockholmska. ha mediamössa. och varför är jag egenltigen den jag är idag. var är det NU som har tagit mig hit. egentligen. och varför är det så?

tänk om jag hade lyssnat på hjärtat om 17-åring och faktiskt tillåtit mig själv att bli kär i den där killen som tyckte så otroligt mycket om mig. och som jag fortfarande idag kan tänka på och inse att jag faktiskt tyckte om honom väldigt mycket också. men jag vågade inte. jag var feg. men hur hade mitt liv sett ut idag om jag hade vågat? hade jag bott ihop med honom nu, åkt till hans hemland och varit med på foton ståendes nära honom. med ett leénde. jag har alltid trott att saker händer av en anledning. att det är ödet. och det är något man inte kan påverka. även om man vill. men ibland kan jag inte låta bli att tänka på HUR mitt liv hade sett ut om jag tagit andra steg. vågat testa något annat.

de sista dagarna är det något som etsat sig fast i mitt huvud. det gnager och gnager. och ibland gör det nästan ont. jag vet att man ska vara nöjd med det man har. och inte hålla på och tänka ifall eller om. men jag kan inte låta bli. jag kan inte slå bort det. det känns som jag behöver gå ut och springa tills allt i hjärnan är tomt. tills hjärtat slår så hårt att allt det här försvinner. när jag blundar så spelas händelser upp hela tiden på näthinnan. saker som inte har hänt. men det kanske är så det hade varit. och på något sätt ger det mig hopp.

kan man få en andra chans? kan man få göra om vissa saker utan att man förlorar det man har. kan man få hoppa och landa säkert? eller har man gjort sina val. eller är det helt enkelt så att allt i livet är redan förutbestämt och det spelar egentligen ingen roll vilja val vi väljer utan vi hamnar här ändå.
i livet och dess spel, hur många regler finns det?





you'd know
how the time flies
only yesterday
was the time of our lives
we were born and raised
in a summer haze
bound by the suprise
of our glory days

don't forget me
I beg
I remember you say
sometimes it lasts in love
but sometimes it hurts instead

sen sist jag skrev har bl.a detta hänt:

- det blev vår på riktigt
- firade svärmors födelsedag på kniv & gaffel där det åts fisk
- bokat lilla resan till USA
- var på ett step-pass där alla var smala som stickor och jag kände mig som en flodhäst i salen
- köpt ett kilo morötter, blomkål, gurka och dip för att sedan äta en av varje och inte vilja ha mer
- vunnit ett par solglasögon, äger nu ett par ray-ban och har aldrig tidigare ägt ett par såna dyra, fina saker eftersom jag är rädd att tappa bort dem. får se hur detta går
- fikat på ikano-huset två gånger
- tappat bort en vattenflaska som sedan återfunnits och försvunnit igen
- försökte ge mig ut och springa lite i lördags inför blomomloppet. resultat: hatar fortfarande blodomloppet