Inget

img_9599 (MMS)

Jag har ingen inspiration. Alls. Så jag tänkte för att pressa mig själv: innan helgen är slut ska jag skriva om punkt 3 på listan. Så jag slutar med detta mobilbloggande. Där satte jag ribban. Härligt.


ser inga gnistor

img_8156 (MMS)

there's been a long time since I had som fun. there's been a long time since I had som fun. I just sit around and wait, I just sit around and wait, to live and feel something....


Rapport från badrummet

Ligger i badkaret och studerar min kropp i ett otrevligt ljus. Inser att hela min kropp är i fel proportioner till allt som hör till just min kropp. Jag ligger på huvudet på kanten på badkaret och mina fötter nuddar då med fotdynorna på andra sidan. Så lång är jag (läs kort). Och det möts upp av lika stora knän som handbollar, ett par lår som går ihop längst upp när man ligger raklång, en enomrt stor rumpa och höftdel. Och om man sedan kommer till midjan så är den raka motsatsen till rumpan. Liten och inåt. (eh, ja?) skulle kunna iofs ha lite mer vältränad känsla men nu ligger inte den båten i hamn utan är ute vem fan vet vart och seglar! Och mina tuttar?! Hur kan man va så liten som jag är med dessa saker påhängda från bröstkorgen? Va hände egentligen med rumpan och brösten? Ser faktiskt sjuk ut när jag ligger här och studerar. Det enda som passar in är mina små fötter. Och de är sjuktligt små istället. Som sagt: bra propotioner. Nästa vecka börjar jag träna.


måndag

imorse fick jag och robin sovmorgon ihop. tyckte jag var ganska trevligt. åt lite knäckemacka tillsammans innan han åkte, sen har jag suttit och försökt pulat lite med hemsidan, insett att jag måste ta nya foton så jag hoppas att jag har lite tid att sitta imorgon också. tvättat lite, bäddat och städat undan lite har jag hunnit med också. nu ska jag hoppa i duschen och bege mig till jobbet och en lunch med anje. det ser ut som vår ute, snön försvinner och solen skiner. jag väntar bara på ett bakslag. för det lär ju garanterat snöa och töa sju gånger till innan det blir vår. det är ju faktiskt bara januari. gah!




bara så enkelt

his hello was the end of her endings.
her smile, their first step to the aisle.
his hand would be hers to hold forever.
his forever was as simple as her smile.

he said she was what was missing.
she said instantly she knew.
she was a question to be answered.
and his answer was i do...




söndagkväll i den stad jag föddes

helgen som gick började som vanligt med en fredag. den här fredagen skulle robin få en av sina julklappar. så jag sprang upp till sol och ris efter jobbet. där mötte jag upp min karl och kom in i en restaurang där det var kaos. vårat bord blev klart tjugo min senare och vi kände att här blir det ingen tre-rätters utan gick direkt på huvudrätten. och rätt fick vi då vår mat kom tio min innan vi verkligen behövde gå. vi slevade in våran pad thai. bokstavligen. ingen trevlig romantiskt middag när man kollar varandra i ögonen och myser där inte. hällde i oss vinet och betalade våran mat och sprang till konsert och kongress. när vi kom in tänkte vi att vi hamnat på PRO's stora årsmöte men fick förklarat för oss att vi skulle längst bort. sprang igenom allt och gick vilse när vi skulle hänga av oss jackorna. väl framme hade den där plura redan dragit igång sitt lilla band. mötte en vakt som skämtade med oss lite. tyckte själv att han var jätterolig.

köpte vi oss varsin öl och klämde in oss bland alla andra. robin grät nästan av lycka av att se sin idol och jag kollade mest på folk. skrattade i smyg åt folk som inte kunde hålla takten osv. lite lagom rusiga i kropp och knopp gick vi iallafall hem för i lördagsmorse skulle jag upp och jobba. efteråt åkte vi och handlade en fläskytterfilé som robin stekte på. smakade underbart och sen vilade jag en stund för vid 8 skulle jag, robin, erik, anna och freddan spela bowling. jag kom på en hedersvärd tredje plats. tror aldrig det gått så bra innan. kan bero på att jag bara drack cola för att jag var chaffis. men det tänker jag inte erkänna. jag är bäst på bowling!

när vi kastat kloten färdigt så gick anna, freddan och erik upp mot stan och jag och robin satte oss i bilen och åkte hem och kollade på fringe. älskar fringe. fast jag skulle aldrig våga titta på det ensam. somnade vid 12 och sov till halv 12 idag. trötta klubben. åt lite frulle och städade lägenheten. sen bar det av till borensberg där inger och roger lagade söndagsmiddag. raggmunk och fläsk bjöds det på. jag orkade en och en halv. pjuu. mätt som bara den. nu är det snart filmdags. det brukar det vara på söndagar vid den här tiden. väl mött!

Älskling. Du är mitt fyrverkeri!

Do you ever feel like a plastic bag?
Drifting through the wind, wanting to start again?
Do you ever feel, feel so paper thin?
Like a house of cards, one blow from caving in?

Do you ever feel already buried deep?
Six feet under screams, but no one seems to hear a thing.
Do you know that there's still a chance for you.
'Cause there's a spark in you.

You just gotta ignite the light and let it shine,
Just own the night like the 4th of July

'Cause baby, you're a firework!
Come on, show 'em what you're worth.
Make 'em go, oh, oh, oh.
As you shoot across the sky

Baby, you're a firework!
Come on, let your colors burst.
Make 'em go, oh, oh, oh.
You're gonna leave 'em falling down.

You don't have to feel like a waste of space.
You're original, cannot be replaced
If you only knew what the future holds.
After a hurricane comes a rainbow...

årskrönika 2010

sådär nästan en vecka efter nyår tänkte jag bjuda på va 2010 hade att erbjuda mig. här kommer det:

januari:

har inget vidare minne eller några bilder från den här tiden. antar att man var utmattad efter allt julfirande och nyårsfestande att det inte orkades med. jag minns iallafall att det var snöigt, kallt och grått. jag och jessica bokade en resa till en annan kontinent. jag fick ett jobberbjudande som frilans färgtekniker och det gjorde att jag tog tag i mitt körkort. men att få ett lämp var visst inte det lättaste...


februari:
jag och jessica åkte till gambia en vecka. solade, badade, klappade och matade konstiga djur, blev livrädda för människor, drack fruitcoqtail och gambiansk öl, åt god mat, blev bortgifta och fick nya vänner. en resa jag alltid kommer minnas. och varje gång jag tänker tillbaka så blir jag alldeles glad i hela kroppen.


den goooda inhemska ölen!




baboa träd, lilla jessica och våran vän/guide







mars:
vintern höll i sig fruktansvärt länge och det kändes som den aldrig skulle försvinna och det skulle bli sommar. den här månaden fyllde alicia 1 år och det firades. jag fick även gå på cermoni ihop med tinne och ta emot våra gesällbrev. det hela firades med en torr landgång och en kopp kaffe och mazarin. jag fick äntligen mitt lämp och kunde börja övningsköra!


april:

nu började saker och ting ljusna och man kunde se våren framför sig. robin jobbade i västervik och jag var själv i veckorna. jobbade mycket så jag kunde vara tillsammans mer på helgerna. jag tog tag i mitt körkort på riktigt och det hände grejer. vi fotade en egen kollektion på jobbet, PROUD. david fotade och linda på make up store sminkade alla våra modeller. det var en helt galen dag. men sjukt kul! och resultatet på min ena modell blev såhär:

min modell isabelle kåhlin


maj:
var fullt upp hela den månaden känns det som nu när man tänker tillbaka. jag och jessica drog på konstert uppe i stockholm med lady gaga. det var avskedsmiddag för freddan som skulle till afghanistan och massa jobb i allmänhet. det började bli riktigt varmt och våren sprätte i hela kroppen. började leva på sallad och smothie. jag övningskörde som en galning och satt med teorin varje kväll. tinne och jag fixade lite klassfest med de som kunde komma från favvoklassen på högstadiet och mintun gjorde sitt den kvällen!

avskedsmiddag för freddan

lady gaga

soool och salladsätande

körkortsteorin gillade jag inte


några tappra kämpar från klassfesten!


juni:
en helt sjuk varm månad med värmebölja och man längtade mest efter en semester som kändes avlägsen. jag satte upp baluppsättningar och drack vin på stora torget. det firades midsommar i stugan och man försökte vara ute så mycket man bara kunde. jag blev helt galen av att behöva vara inne för det känns alltid som man slänger bort sommaren och värmen då. fick hundra myggbett varav ett av dem måste varit en mygga muterad med en björn då myggbettet var som en stor bulle på armen.

myggbettet från helvetet

stora torget, rosé och elin

midsommarfirande


juli:
nedräkningen till semesten fortsatte då även värmeböljan också. jag gjorde världens skot med cykeln och skrapade upp mig överallt. och cykeln blev aldrig mer sig lik. det var så varmt ute att man helst inte gick ut på lunchen om man inte var tvungen, för att det var skönare att vara där AC:n fanns. vi var på bröllop mellan marcus och sara, och även deras lilla lillys dop.

skrapsåren av skroten

sara och marcus bröllop

micke, jag och jocke

det åktes till svarthäll med jerry och anna och tog kvällsdopp en kväll när sverige drabbades av någon slags medelhavsvärme. sen kom semestern och så även regnet. sen kom äääntligen semestern. och vädret blev sämre. fabian fyllde 2 och robin fyllde 24. vi var mycket i stugan och vi åkte till halmstad med madde och tobbe och sen till göteborg med emelie och rasmus. jag fick stora städnojan och rensade hela min garderob. vi åkte till norrköping för att kolla på ogges premiär med musikalen om world of warcraft.


glädjeskuttet att semestern äntligen kom!

till norrköping och musikalpremiär

fabian fyllde 2 och fick en studsmatta

lilla klädrensningen

halmstad

skandinavium

saltholmen, götet

skandinavium, jag och emelie

stugan


augusti:
våran semester fortsatte lite till. och även regnet. några soltimmar om dagen men aldrig sådär fint som det var under värmeböljan under hela halva juni och in i halva juli. typiskt. vi försökte gå på måndagsklubben här i stan en dag med ett helt gäng, visade sig vara omöjligt då HELA stan skulle dit på samma gång. var så mycket vi kunde i stugan och två dagar var krille, erik, anton och johannas bror fredrik där nere med oss. det hela urartade sig för några och vi andra satt uppe länge och spelade spel och pratade. jag bakade bullar för första gången själv och robin va sjuk hela sista semesterveckan. jag sprang ut på balkongen så fort solen lyste och gick in när den försvann. vi kickade lite fotboll med fabbe  sen började jobbet igen och allt blev som vanligt. vi anordande pick-nick med rasmus och emelie en dag och gick ner till stångebrofältet för att lyssna på lars winnerbäck. vi gick på kräftskiva hemma hos jerry och anna. och sen liksom tog sommaren slut...

 

regnet som alltid gjorde mig blöt

måndagsklubben som blev måndagshänget

picknick utanför lasse

grabbarna i stugan

bullbak

kicka fåpoll

kräftskiva


september:
tinne fyllde år. jag övningskörde och pluggade all min lediga tid och hann inte så mycket annat. jag, jerry och anna åkte till borensberg och gick på husbyfjölsmarken. tinne och jag bestämde att vi skulle gå till cupolen och dansa loss till hoffmaestro och vi blev till slut ett helt gäng. blöta och svettiga åkte vi efteråt ner till stan och tog en korv och gick hem. vi fick brev från jehovas vittnen på posten. och jag möttes av blommor en helt vanlig onsdag när jag kom hem från jobbet. och sen var det min tur att fylla år. det firades med middag på afrodite med ett jättegäng och jag var lycklig hela kvällen! jag och tinne började även denna månad på streetdance.

brevet från jehovas

blommorna

tinne 24 år


oktober:
jag fick äntligen mitt körkort! jag och tinne åkte till borås en helg och hängde på loppisar och fik med frida. farmor och farfar hade sin diamantbröllopsdag och alla i släkten samlades på afrodite för att fira detta. vi hade våran mingel-kväll med våran kollektion på platå och det blev en succékväll helt över våra förväntningar! nu började det bli riktigt kallt och vintern var på gång på riktigt.

driving license!

mingelkvällen

mer bilder finns på: bröllop i östergötland.

frida och tinne spatserar i borås

 

november:
fabian blev storebror till william den 11e november. och jocke fyllde 30 den 10e.. det firades med världens party på afrodite med grekiskt afton. tallrikar krossades, grekiska danser blandat med rött vin och öl avverkades. det började snöa och slutade aldrig. anton bjöd även han till födelsedagsfest. tinne och jag hade dansuppvisning och anton ramlade över vardagsrumsbordet när han skulle dra av en vals han också. i slutet av november var det första advent, det pysslades hemma, jag och anna gjorde julkort. jag börjde leva i mina raggsockar och började även sova i dem då jag tyckte att jag sov skönare.

julpyssel

välkommen william

första snön

raggsocks-manin


december:
det gjordes godis och glögg. det var full fart på jobbet och man gjorde allt för att hitta de perfakta julklapparna. jag pysslade julkort och slog in fina julklappar. tinne, jag och angelica gick på folkuniversitetets juldansuppvisning på saga-teatern. jag och tinne hade dansuppvisning också. robin och jag hade harry potter-marathon. stearinljus var alltid tända så fort vi var hemma och vi köpte den sämsta granen någonsin. barrade från dag 1. vi gick på glöggfester. julafton firades två gånger. jag blev magsjuk i mellandagarna och nyårsafton var den mognaste och lugnaste någonsin hemma hos tinne och rickard. jag tänkter inte avge några löften i år. det känns som jag för första gången på länge faktiskt kan göra saker jag vill och känner för.

 

det var mitt 2010. sjukt bra år!
dessutom känns det som om 2011 kan bli ännu bättre....


trade this life for something new

världens tråkigaste dag.
och va är det egentligen med det gulaktiga ljuset utomhus?

del 2.

baby, without you - I'm nothing. I'm so lost, hug me.
then tell me how ugly I am, but that you'll always love me.
then after that, shove me. in the aftermath of the destructive path that we're on.
two psychopaths but we know that no matter how many knives we put in each other's backs, that we'll have each other's backs, 'cause we're that lucky.
together - we move mountains, let's not make mountains out of molehills.
with you - I'm in my fucking mind. without you - I'm out it.



utlopp av känslor del 1.

när man blir ensam en stund så är det kört. robin är ute med några kompisar och jag kom nyss hem från afrodite med mamma och pappa. och trots att jag fick erbjudande om fest så gick (läs slirade) jag hem i snödyn med mina klackskor. med högsta volym i öronen på musiken så slungas många tankar. speciellt efter några glas vin också.

jag har kommmit in i en fas när jag inte nöjer mig. jag tycker allt är uttråkade och oinspirerande. det kommer oftast när jag gett järnet ett tag. och verkligen försökt visa det. och jag är trött på att aldrig få uppskattning för det man gör fast man sliter arslet av sig 99%. för ger man inte järnet 1% av dessa så är det just det man alltid får höra. alltid det som folk hakar upp sig på. de andra procenten räknas liksom inte. jag är trött på skitsnack bakom ryggen. ibland undrar jag om jag inte ska komma längre än så här. är det såhär jag ska ha det? för om jag inte gör detta. vad ska jag då göra? och var hittar man egentligen den där uppskattningen som man kanske förtjänar?

tinne drar snart till thailand. jag är ledsen att en av mina bästa vänner inte ska finnas här när jag behöver hennes kloka ord på ett närmre avstånd än på andra sidan jorden. men franför allt: jag är avundsjuk. jag vill också känna att jag är på väg någonstans. nu. jag vill bara försvinna utan krav. jag vill ha ett liv utan måsten. om bara så för några dagar. jag vill slippa få dåligt samvete för att jag inte alltid orkar. jag vill fly och kunna känna känslan i magen att man är fri. jag vill just nu absolut inte vänta tills i sommar. det känns så fruktansvärt långt dit och jag mår nästan illa bara jag tänker på det. jag får ångest när jag inser att jag alltid står på samma ställe och trampar. och framför allt att jag inte räcker till. och när jag verkligen försöker ge allt jag har så räcker det ändå inte. för det är aldrig någon som ser att man faktiskt ger sitt yttersta.

jag undrar vad som krävs för att man någongång ska kunna få känna sig stolt över sig själv. för så fort man gör det så är det nästan så att man ska skämmas. det är ju förbjudet att göra det. och för någon annan att erkänna att man har gjort något bra är ju ett brott. jag brukar nu för tiden inte försöka bry mig. men idag rann det över. och jag fick inte ens göra min röst hörd. det här känns ibland som det här är min enda utväg att få utlopp på mina känslor. det måste ut. och jag hatar att det ska vara på detta sättet egentligen. för allt låter alltid så hemskt när det är svart på vitt. men faktum kvarstår att jag tycker att det är så skönt att få ur mig allt. och sen är det klart. jag borde kanske fixa en dagbok igen. som jag hade förr. en på riktigt så man kan pressa ur sig ilskan med hjälp av trycket av pennan.

jag har lyssnat på samma låt tio gånger nu och jag kommer nog lyssna minst tio till. för det är det som hjälper nu. på något sätt är det såna här saker som får mig att ställa mig upp och borsta av mig och gå vidare. såna här saker som får mig att orka igen. när man blir stor så är det ingen som klappar en på ryggen och säger att det blir bra. det är bara att vända sig och fortsätta sig i en annan rikting. hur mycket det än river upp i halsen och får ögonen att tårfyllas så är det ibland bättre att hålla tyst. och när det kommer till en punkt. så är det nog det att jag inte litar på folk längre. jag har svårt för det. jag har några och de älskar jag av alla mina förmak, skrymslen, ådror och hjärtslag. för mig är ni oslagbara.

men det krävs så lite, så jävla lite.
från båda hållen att rasera mig helt och hållet,
eller bygga upp mig till något så mycket starkare än va jag var innan.

RSS 2.0