jag har alltid velat vara riktigt bra på något
kan vara jätte avundsjuk på folk som kan spela gitarr, dansa, måla, springa, vara rolig, fotografera, gå snyggt..
kan ångra att jag gav upp många saker, struntade i det i hopp om att ta tag i det sen
och det där SEN har liksom aldrig kommit igen

och det är väl egentligen där vi har det
det är det jag verkligen är bra på saker
att aldrig TA TAG i saker


jag är trött på mig själv
på något sett hoppas jag att det löser sig när jag kommer hem från semestern
att jag får lite perspektiv
jag känner att jag har inget över till något just nu
eller någon heller för den delen

jag börjar iallafall idag
även om jag inte är 5 steg från att ta körkortet
så kan jag väl iallafall bli snygg på vägen till de stegen
efter jag är färdig med det här så ska jag leta upp den där yogabollen
och sen ska jag ge mig ut o gå
fan mig om jag hittar en ursäkt nu!

jag tänkte överge den här bloggen helt, ni vet, nytt år nya möjligheter
och det känns som den här bloggen spökar lite
men efter ett försök att jag gjort två nya bloggar som bara ledde till magvärk
så insåg jag faktiskt att jag inte kunde avsluta det här
nennedottir är ju jag
så jag ger det ett nytt försök och jag ska verkligen försöka bli bättre på att skriva av mig

ett nytt år kräver väl någon slags summering? så här kommer den.

2009 var ett väldigt konstigt år och det känns konstigt att det redan är över
året började med att robin åkte iväg och jag gick mest runt här hemma och undrade över livet
emellanåt tyckte jag det var skönt men mest var det tårar, sömnlösa nätter och många jobbiga ord
minns mest att jag fick ta tunga saker ensam eftersom robin inte fanns där och kunde dela allt
jag trodde aldrig att 3 och en halv månad skulle ta slut
hatade förbannade mail och sms och längtade bara mot varmare tider
men det blev ganska fort april och jag liksom trodde att allt skulle bli normalt igen

men en pappa blev sjuk och hela familjens tillvaro liksom rasade lite grann
en mamma som var ledsen och två bröder som gjorde allt för att hålla skenet uppe
och egentligen kanske jag med, eller iaf trodde nog alla runt mig att jag tog det ganska bra
men egentligen var det nog en av de värsta saker jag varit med om
jag har förmågan att hela tiden tänka "om"
allt gick iallfall bra efter lite komplikationer och idag har vi en pappa som är pigg som en 25-åring
och det tackar jag för. för utan min pappa så skulle jag inte vara mig själv.
min pappa är utan tvekan världens bästa pappa!

när den gröna sommaren väl kom var det en väldigt snabb regnig sommar
vi var mest trötta och alldeles för lite lediga
hösten minns jag inte ens va jag gjorde, en snabb visit i grekland och sen gick allt mest fort
jag och jessica besökte en person som kanske formade om mig, eller iallafall mitt sätt att tänka
därefter fick jag ta ett beslut som jag kanske fortfarande tycker är jobbigt
men det var nog kanske bäst för att man ska kunna må bra, kasta knivar är inte min grej
mitt hjärta fick sättas på prov ett par gånger och förhoppningsvis är det kapitlet färdigt

en jul med vänskap, snö, ljus, mat och nya erfarenheter kom och december rusade förbi
nyåret firades med de bästa och allt som hör ett nyår till hände självklart också
och nu är vi här

iår ska jag försöka ta ett körkort samt bli 24 kg lättare.
och just nu hoppas jag mest på en resa till gambia
det är väl ändå min tur nu?