den här var riktigt svår. och det är nog därför jag dröjt. har t.om frågat tinne om hjälp. kommer hon på någon bättre så kanske jag lägger upp den också, men jag valde iallafall ovanstående efter lite tankeverksamhet. av tre ganska enkla anledningar:

1. den är lugn, snabb, högljudd och viskande på samma gång
2. kanske lite svår att förstå men översätter man texten är den fin och ärlig (folk brukar uppfatta mig på väldigt konstiga sätt tills den dagen man faktiskt lär känna mig. har jag fått höra iallafall.)
3. jag ser mig själv i olika situationer när jag hör den. låter kanske konstigt, men så är det. sådär gåendes på en äng, skrikandes, i en folksamling, i en storstad snurrandes runtruntrunt, i en bröllopsklänning, i en snöstorm, klappandes på en stor gravidmage, skrattandes, gråtandes... ja. ni kanske förstår?