jag har alltid varit en tjej med många killkompisar
en sån tjej som andra tjejer aldrig riktigt tyckt om
för att jag förmodligen alltid tar plats
och har alltid gjort
fast jag inte egentligen tänker på det
jag har aldrig riktigt förstått det där med att tjejer inte gillar mig
i efterhand har jag fått höra att jag verkar dryg
att man gått i en illusion om att man jag inte är en sån man snackar skit om
eller rättare sagt jag hoppades att inte någon snackade skit om mig
men sedan insett att det faktiskt finns dem som gör det
inte lite heller
och visst är det så att alla kan inte älska varandra
det vore ju sjukt
men det är ju ännu sjukare när folk man knappt yppat ett ord till snackar bakom ryggen
sånt som jag inte ens visste om mig själv
och man kan ju inte hjälpa att undra ibland om det är sant det som sägs?

och jag kan inte hjälpa att undra varför jag hellre föredrar killar än tjejer.
är det för att jag alltid som liten (med två äldre bröder) älskade att sitta och titta när de spelade tvspel med sina vänner på övervåningen, sitta i sängen och lyssna på ultima thule (fast jag hatade det) och kolla när de drack sina öl och gjorde ordning sig för fest eller att sitta med i bilen när det gick jäääättefort till världens dukt och känna sig lika cool som dem
att jag alltid var en lillasyster, inte bara bland mina bröder utan bland deras kompisar med
jag älskade att vara minst bland de stora killarna
jag älskade att få vara delaktig
delaktig i killgrejerna

men ja, jag har ett rejält bra tjejgäng som jag håller fast med en gjuten handske
vissa andra har gått och kommit lite sådär mellanåt
men de där som jag har i min handske
de släpper jag inte för något i världen
aldrig någonsin

men ändå, så tycker jag att det är lättare att vara med killar
det är aldrig några svårigheter, skitsnack eller missförstånd
går jag på fest så kollar alla tjejer snett
jag hörs, jag skrattar och beter mig säkert ibland som en hel karl till mina 1,62 cm
och trots att jag inte är speciellt snygg någonstans så lyckad jag ändå ta plats med min byst och mina alldeles för stora rumpa.
jag är inget hot någonstans. men ändå tycker inte tjejerna om mig

jag vill också vara en sån där tjej som är söt, som tar plats genom att man lyser upp ett rum när man kommer in
det är många gånger jag önskar att jag var en sån tjej som folk vände sig om när de såg
för många gånger känner mig mig mer som en grå sädesärla än en vacker svala
skulle vilja vara smal och lång istället för kort och formig
jag vill vara den som tjejerna ringer till och vill ha stöd av eller helt enkelt bara vill ha med på något äventyr
men jag är ju jag

och ibland får väl helt enkelt det räcka?