okej, jag är inte skitsnygg
ibland så blir jag bara så trött på mig själv
när jag sitter och kollar på fotografi efter fotografi
på mina vänner, med eller utan mig
och jag gång på gång inser att jag absolut inte är lika söt som dem, NÅGONSTANS
när jag ser dem ensam på fotot så tänker jag mest bara på "hur hon lyckas hon alltid se ut sådär?"
och när jag är med på bilderna så säger jag till mig själv att aldrig mer vara med på samma foto
för jag kommer aldrig bli den där brudjäveln som killar bara hänger efter
tar reda på telefonnummer till
och jag kommer aldrig bli den där brudjäveln som har svårt att välja
som folk bara spanar efter på stan
... nu kommer poängen med det här (den finns faktiskt en, för jag är ingen patetisk fjortis):
vad spelar det egentligen för roll?
jo. nämligen för att vi bor i sverige
snarare LINKÖPING
där måste man vara snygg för att vara någon
och ja, det är alldeles jävla sant
alldeles jävla patetiskt
och jag hatar mig själv för att jag inte bara kan godta att jag är ganska bra trots att jag inte är skitsnygg
men istället blir jag sjukligt svartsjuk
hur jävla långt kan det egentligen gå??
jag måste seriöst rycka upp mig.
nu.
måste hitta självförtroendet.
Du är ju en skitsnygg tös! Skit i hur andra ser ut :)
Du är fin Emme, både på utsidan och insidan.
okej :) de låter ganska normalt. Johan och jag har en tvåa på 65.5 kvm. Hur länge ska din pappa vara där då? jo då de hoppas jag på att de gör :P