den sjunde september tycker jag såhär:





ju mer jag tänker på helgen ju mer inser jag hur kul jag hade
trots att jag ramlade runt i min pumps, trodde jag var dansens drottning och att jag tålde all sprit
och faktumet att jag köpte en sexa tequila till mig själv (innan robins zamboka) för 96 kr är helt sinnessjukt
jag gillar ju inte ens tequila (!?)
men iallafall, det var underbart att bara vara där alla (nästan iaf) i tinnes mysiga lägenhet
och bara prata, dricka........ och skratta. (jag minns inte ens vad vi pratade om)
discotaxin in till stan och väl inne på gulan så hittade jag, madde och agnes en rolig norsk
så det kunde ju inte bli mer roligare egentligen
det enda jag inte förstår är under vilken tid alla försvann
mina totala minnesbläckor är ju en annan femma. men de hör väl till
nu ska jag iaf inte festa på ett tag igen. insåg att det är då det blir mycket roligare, så mycket roligare


det här veckan har gått väldigt fort.
imorgon slutar jag tidigt, då ska jag träffa madison. sen ska jag gratta farfar på kvällen
och när farfar fyller. då fyller jag snart. och farmor, 6 dagar innan mig.
lördag ska jag jobba på mq. och jag får lite ont i magen av det
frågan är om jag ska köpa upp hela min garderob. ifall det är sista gången liksom......?



jag ska väl hoppa in i duschen efter en total misslyckad kundpassdag
1 av mina 3 kunde dök upp men å andra sidan fick jag tid till mina designuppgifter
robin kommer nog snart, då ska vi kolla på idol
och egentligen, finns det något roligare?
TUTTI FRUTTI, RUTTI RUTTI!
och idag har jag fått flera sms av robin där han skrivit att han saknar mig massor
så det här blir nog bra
tur att han finns. väldigt bra. för annars skulle nog ingen gilla mig alls.


annars så går jag runt i samma tankebanor
det känns så sjukt att tänka och undra hur mitt liv ser ut om ett år
och det värsta är ju nästan att det är så lång tid kvar, men ändå går det så fort
jag måste få veta nu.




dagens slutsats är nog iallafall:: jag är nog världens sämsta kompis. för jag har aldrig tid. aldrig. 


egentligen hatar jag nog mitt liv som det är nu
men jag är för inne i det för att ens tänka på det. på det sättet.

lämna avtryck

skriv något här:

Namn:
kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0