den här låten påminner mig om första tiden när jag träffade robin. han skickade den till mig på msn och sen dess har det på något konstigt vänster varit vår låt. även fast vi aldrig uttalat det. och även fast det kanske inte är den bästa låten jag hört så älskar jag budskapet i den. och varje gång jag hör den får jag tillbaka den pirriga känslan som jag hade då för 6 år sen. och det är ju faktiskt en glad känsla.





(ger förövrigt två uppdateringar av listan på en dag. känner att det gått ett par dagar sen förra så det borde va okej?)

hatlåtar kommer och går och just nu hatar jag den här:

jag tror att ingen människa har en favoritlåt. jag har nog en för varje år sen jag kan börja minnas. dessutom har jag den bredaste musiksmaken. men jag får väl försöka. det blir nog ändå ett par stycken.











är typ omöjligt att sluta leta, tänka och bli kär på nytt.
men här är iallafall NÅGRA av låtar jag älskar och aldrig tröttnar på.
det finns såååå många mer. men jag sätter stopp. nu. gah.

vänder blad och försöker blicka framåt och med det så börjar jag även på en ny lista:

dag 01 – din favoritlåt
dag 02 – din hatlåt
dag 03 – en låt som gör dig glad
dag 04 – en låt som gör dig ledsen
dag 05 – en låt som påminner dig om någon
dag 06 – en låt som påminner dig om ett ställe
dag 07 – en låt som påminner dig om ett speciellt tillfälle
dag 08 – en låt som du kan hela texten till
dag 09 – en låt du kan dansa till
dag 10 – en låt som får dig att somna
dag 11 – en låt av ditt favoritband
dag 12 – en låt av ett band du hatar
dag 13 – en låt som är guilty pleasure
dag 14 – en låt som ingen tror att du skulle älska
dag 15 – en låt som beskriver dig
dag 16 – en låt som du brukade älska men nu hatar
dag 17 – en låt som du ofta hör på radio
dag 18 – en låt som du önskar att du fick höra på radio
dag 19 – en låt från din favoritplatta
dag 20 – en låt du lyssnar på när du är arg
dag 21 – en låt du lyssnar på när du är lycklig
dag 22 – en låt du lyssnar på när du är ledsen
dag 23 – en låt du vill ha på ditt bröllop
dag 24 – en låt du vill ha på din begravning
dag 25 – en låt som får dig att skratta
dag 26 – en låt du kan spela på instrument
dag 27 – en låt du skulle vilja kunna spela på instrument
dag 28 – en låt som får dig att känna dig skyldig
dag 29 – en låt från din barndom
dag 30 – din favoritlåt från den här tiden förra året

vaknade av robins väckarklocka kl 06.00 och hörde hur han mumlade på om att han var trött, om att snooza lite osv. så nästa gång hans klocka ringde så var den nog efter sju någongång. sen låg jag och halvlyssnade på när han skramlade runt. efter en stund kom han in och gav mig en puss och gick. låste dörren. kom tillbaka efter fem sekunder. hämtade något. låste igen. sen somnade jag om som en stock. var otroligt skittrött rent ut sagt. min klocka ringde iallafall 08.20, sovmorgon idag och ändå var jag trött.

gjorde ordning mig och tog träningsväskan på ryggen och traskade iväg. mötte emelie vid bibblan och tog sällskap till jobbet. arriverade på jobbet när st:lars kyrkan ringde 09.00. gick in i personalrummet och hälsade på alla, hängde av mig och gick sen ut för att påbörja processen med att göra emelies hår vårljust. vi babblade på och jag penslade färg och sen när jag var färdig serverade jag emelie café latte och jag åt lite frukost, bestående av fil och min müsli.

sen sköljde vi färgen, torkade och lockade till härligheten. sen gick emelie och jag fixade och hjälpte johan lite med en kund. sen tog jag och camilla våra träningsväskor och drog till FRISK. där presenterade jag camilla för löpbandet, hon var livrädd att hon skulle hamna i en hög bakom bandet men det hela gick bra. sen drog vi lite i maskinerna, konstaterade att camilla är sjukt svag i magen. sen sprang vi lite till. och sen duschades det. för det är ju trevligt när man har tränat. och vi snålade inte in på insmörjningen av body lotionen som är till förfogande i omklädningsrummet efteråt. camilla bara glänste.

sen gick vi tillaka till jobbet. där kalasade jag på gulashsoppa, en knäcke och en banan. sen kom johans syster. och jag fick godis i vanlig ordning. ställde den strategiskt på bordet så alla andra kunde äta upp det mesta innan jag skulle hem. lyckades bra. jag åt några salta sillar. fy.
sen jobbades det på resten av eftermiddagen och när jag gick hem var jag helt lyrisk över att det fortfarande var ljust ute. det är våååår nu!



kom hem och slängde in en tvätt i maskinen, bytte om till skönare ejhåriga kläder, gjorde äggröra och skar upp avokados och gjorde knäckisar. sen åt vi. och robin har ätit godis också. behöver inte ha dåligt samvete själv längre. och nu har jag målat naglarna gula och robin spelar tv-spel. och jag sitter på tradera och har ångest över att jag lagt bud på en jacka som jag inte vill ha. hoppas verkligen att någon bjuder över.

ska nog snart gå och lägga mig och läsa en bok.....
kommer sluta med att jag kollar på tv och somnar som vanligt.

känslan att man får somna om när man vaknar på helgen och tror att man ska upp och jobba, att komma hem och inser att diskberget är borta, se en riktigt bra film uppkrupen på robins bröst, busa med mina brorsbarn, att vara en flickvän, se hur solen försöker tränga sig igenom persiennerna på morgonen, att skratta jättehögt, känslan av att känna sig oövervinnerlig efter ett hårt träningspass, en godisskål i knät, renbäddad säng, att känna sig behövd, pussar i pannan, dansa till bra musik, sitta i stugan en sommarkväll och kolla ut över sjön efter att man ätit en god bit grillat kött, mammas och pappas kramar, hitta en riktigt fin sak på loppis som passar hemma, en stor kopp te, att få vara en riktig tjej ibland med mina tjejer, fredagskvällar, gå ut en sommarmorgon barfota i gräset och få dagg under fötterna, sms, att somna i skedposition,  första båtturen på sommen varje vår, att vara en lillasyster, frukosten på lördagen när man är ledig, sena kvällar på balkongen med ett glas vin, åka bil utan något speciellt mål och helst i mörker, fotografier, ad initio - at perpetuum - ad infinitum ....


... för mig är kärlek inte bara en sak.
en känsla.
eller en person.
det finns så otroligt mycket.
mycket mer än det jag skrivit.
och här är var iallafall ett försök att försöka beskriva min känsla av just detta stora fenomen.

började dagen med gamla hederliga 1 dl havgregryn+2 dl vatten och så tjoff in i micron i 2 min. e' voila: GRÖT! toppade detta med honung och östgöta lättmjölk. mummsi! (brukar annars ha kanel, frukt eller lite sylt i. men gick lite bananas imorse och blev lite nostalgisk. det här med honung är pappas grej. fick jag alltid på min gröt i min trötta tonårsperiod. när pappa visslade och smällde i köksluckorna lite extra för att man skulle vakna till. det var härliga mornar!)
till lunch gick jag och angelica till chocolat och åt räksallad. mycket trevlig! to die for som kändisarna säger. och med toastade surdegsbröd till. lyxade till det hela med en liten kaffe latte efteråt också.
och såhär till kvällen har jag mosat i mig ett ägg, en polarpärla (alltså bröd) med ost, tomat och paprika, samt lite a-fil med müsli och linfrön.
har väl dessutom tuggat i mig ett antal tuggummin under dagen. för det gör jag alltid. tuggar febrilt. har någon extrem rädsla av att man ska ha dålig andedräkt när man står och jobbar så nära människor hela dagarna. och jag tror det hela har gått över till ett beroende. alltså att tugga tuggummi.

förövrigt: är sjukt dålig på att äta mellanmål.

började dagen med en ibumetin. och 20ml blutsaft. allt för att piggna till.
gick till jobbet och när jag kom dit åt jag två tuggor av det fiberrika brödet vi köpt, med två skivor ost samt en halv bit rökt skinka på. fortsatte med två skedar smultron/jordgubbs yoghurt och tre klunkar rött te. är inte så hungrig när man är förkyld. slängde allt i soporna. två timmar senare tog jag en banan.
och vid 13.00-tiden tog jag två knäckisar med mjukost på ena och kalles kaviar randiga på andra och sköljde ner dessa med grönt te. vid trehugget stapplade jag hemåt. och när jag kom innanför dörrarna tog jag mig en stoor kopp grönt te. igen. och såhär till kvällen har jag ätit lätt-fil med musli (går inte att göra sånt där fint tyskt u på mobilen, eller man kan nog. men jag vet inte hur.) 8 fullkornsskorpor, en kopp grönt te med honung och två nybakade siraps-kakor. ska väl tilläggas att jag levt på värktabletter och bafucin hela dagen också.

är tydligen te-beroende.

min mamma är som jag fast precis tvärtom. det är alltid välstädat och fint hemma hos mamma och pappa. det luktar alltid gott och när jag var liten brukade alla mina kompisar säga "mm, emme. det här luktar som du!" när det luktade rengöringsmedel eller sköljmedel. för det var så det luktade hos oss. hon vet när man inte ska diskutera en sak längre, utan håller då tyst fast hon kanske egentligen vill säga mer. hon är smal och slimmad och ser alltid vältränad ut, hon är alltid snygg. och är sjukligt stark. och inte bara i psyket utan i muskler också. och hon tar alltid hand om människor. inte bara på jobbet där hon sliter som underskötarska, utan även annars med, alltid. hon kan vara starkt åt oss alla när vi inte vet hur man längre gör. hon har ett stort hjärta. hon har alltid varit en hönsmamma. men på ett bra sätt. innan man skulle åka iväg, eller göra något fick man alltid höra "mat då?" innan man gav sig iväg. bara för att hon var rädd att man skulle vara hungrig. hon lagar världens godaste korvstroganoff och köttfärsås. när mamma fiser säger hon alltid att det "bara" är gas. mamma köper ibland saker som hon vet att hon egentligen inte behöver, dessa gömmer hon en stund och sen tar fram och när pappa säger "är den där ny?" så säger hon alltid "neeeej, den är jättegammal!". mamma sätter alltid alla andra före sig själv. hon lyssnar på westlife eller eros ramazzotti och sjunger med. jag vet ingen annan kvinna som tycker en kall öl är så god som min mamma. det har alltid funnits godis hemma för att mamma anser att man ska få äta allt om man vill men i måttliga mängder. min mamma vet allt om mig. förmodligen även saker som vissa aldrig ens skulle berätta för sina föräldrar. när det åskar är mamma livrädd. och när vi var små packade hon in oss alla i bilen tills det slutat, för det var det enda säkra stället. mamma pussas alltid. jag behöver aldrig prata med min mamma varje dag. för jag vet att hon alltid finns där. jag önskar ibland att jag var mer som hon.

min pappa är precis som jag fast ändå inte. han är världens roligaste människa och kan allt. vare sig man ska spela fotboll, borra ett hål eller laga mat. och vad man än frågar om så har han förmodligen svaret. min pappa är världens snällaste. och ibland för snäll för sitt bästa. men han kan sätta ner foten ordentligt, och gör han det så lyssnar alla. pappa är en person som alla lyssnar på. är man någonstans där folk håller tal så håller pappa alltid det bästa. han älskar elektronikprylar och ibland låtsas han tycka saker är onödiga (som iphone) men sen sitter han och pillar och fixar med den i smyg. pappa lagar alltid jättegott kött, vare sig det är grillat eller stekt. min pappa har alltid jobbat för att vi ska ha det bra. pappa är envis och ska alltid ha rätt. och han har verkligen kämpat sig till den punkten han nått idag. aldrig glidit på någon bananskal. han har lärt oss att man måste kämpa för saker, och inte ge upp. alla djur älskar pappa trots att han är allergisk. pappa tvättar alltid öronen jättenoggrant när han duschar. pappa är världens starkaste man, både psykiskt och fysiskt. han är alltid bra på att formulera sig och skriva saker. pappa ger de mysigaste kramarna man kan få. och hur stor jag än blir så är jag alltid liten i hans armar. när pappa fiser vänder han sig alltid om och säger "öpp! vem va det!?". när min pappa försöker ljuga så blir han sne i munnen. pappa är alltid kärleksfull. han är duktig på språk och på att härma folk. pappa är givmild och rättvis. pappa är aldrig orolig över saker och lugnar alltid en annan när man själv spricker av oro. man kan se i pappas ögon när det är bus på gång. påbörjar pappa något så avslutar han det alltid, och han är alltid noggrann. pappa delade alltid upp mackorna i små delar, för att jag tyckte det var roligare att äta då. hans hjärta är otroligt stort. och väldigt starkt. både av känslor och kärl. han handlar kläder två gånger om året och då handlar han ofta en vintergarderob och en sommargarderob. det bästa stället han vet är stugan. när pappa är med är jag alltid trygg. jag behöver aldrig prata med min pappa varje dag. för jag vet att han alltid finns där. jag önskar ibland att jag var mer som han.

jag var 13 år. gick i sjuan. och i åttan och nian fanns det massor killar som var väldigt snygga. jag och mina bästa kompisar kunde sitta i timmar och fantisera om hur det skulle vara om man var ihop med någon av dem. skriva deras namn i skolböckerna och man kunde få tro att de kollade lite extra på en i matkön. jag tyckte speciellt bra om en kille. han hette gustav. och just då hade han bruna linser (egentligen var de knallblå, jättestora med långa ögonfransar) och blonda slingor i håret.

hans storebror var väldigt bra kompis med mina bröder. och hans föräldrar var min pappas och mina optiker. mina bröder och gustavs bror brukade många gånger tjata om att vi skulle träffas för att det vore ju skitkul om ni blev ihop. och jag försökte bara spela nonchalant. fast man i hemlighet kanske drömde om det.

men en kväll till middagen så satt vi och åt och jag hade en kompis med hemma. och då säger mamma att vi har blivit bjudna på hem till familjen för att äta middag en kväll. jag kände hur hela jag blev röd i ansiktet och mamma tyckte ju hela det här var väldigt roligt. och sa "tycker du om gustav?" jag gömde mig under bordet och skrek "neej, det gör jag inte!" alla i bordet skrattade och där var ju ribban redan satt.

den där kvällen kom iallafall till slut och vi skulle hem till dem på middag. mina bröder flinade under hela middagen och jag satt fokuserad och försökte inte kolla på dem. gustav visade mig sitt rum. ett litet gult. och allt jag tänkte var att jag var tvungen att komma därifrån fort innan någon började tro något. för det var ju faktiskt ingenting. jag råkade bara tycka att han var snygg. jag överlevde iallafall middagen. och från den dagen så hälsade gustav och jag på varandra i skolan och började prata väldigt mycket på SKUNK (dåtidens facebook). efter ett tag började väl några mer känslor träda fram. och chockarande nog inte bara från min sida. och jag fattade inte att någon som han kunde tycka om någon som mig. och lagom till lucia så skulle ungdomsgården ha disco. vi hade bestämt att vi skulle ses där. alla visste väl va som skulle hända. och det var väl alla andras förväntningar som var större än kanske mina egna. men vi dansade tryckare och kysstes. han luktade gott. sen var vi liksom ihop. och det var ju det jag hade drömt om hela tiden.

på måndagen så sågs vi i skolan. höll i handen, pussades. men allt kändes inte riktigt som jag hade hoppats. jag gjorde slut strax därefter. men karusellen fortsatte mer eller mindre i flera år efteråt. han sa fina saker och jag föll pladask. tills jag kom på att det var mer orden jag föll för. och för att alla andra tyckte jag var så dum som inte gillade någon som han. man borde ju verkligen tycka om honom. jag försökte verkligen. för det skulle ju vara så lätt att tycka om någon som tyckte om en själv så otroligt mycket som han verkade göra. och jag var nog många gånger väldigt dum mot gustav som höll på och velade fram och tillbaka alla dessa gånger. och många gånger tyckte jag hela situationen var väldigt jobbig. och när jag skulle sätta mig ner och skriva så fick jag liksom tänka efter vilken som verkligen var den första kärleken. för den här har ju inte direkt ett normalt eller bra slut. eftersom jag drog mig ur. hela tiden. man minns ju oftast de som man själv blivit hjärtekrossad mest som de starkaste. men när det var bra, så pirrade i min mage som det inte gjort innan, vi höll i handen, pussades offentligt.. och om man nu ska skriva om sin första kärlek. så var det nog den som var det ändå.

det här är svårt att skriva om. eller kanske jobbigt. och löjligt. det är ju ganska svårt att ta ett steg tillbaka och berätta om sig själv. och det är väl alltid så att andra vet mer om en själv än va man själv vet. (eh, bra mening?) så jag tänkte att jag skulle få lite hjälp att börja och frågade fyra av mina närmaste vänner hur de skulle beskriva mig med tre ord. och det här är vad jag fick för svar.

madeleiene - glad, omtänksam, estetisk
tinne - kärleksfull, påhittig/pysslig, envis
anna - bra lyssnare, givmild, omtänksam
jessica - lillasyster, omtänksam, rolig

men åter till presentationen så får det nog bli såhär:

jag föddes en solig och jättevarm höstdag den 26 september 1986. jag kom tre veckor för tidigt pga att mammas moderkaka hade pajat och jag fick alltså ingen mat. så jag var nog rätt hungrig. och väldigt liten. och såhär i efterhand så kunde jag lika gärna inte funnits idag. men redan då visade sig en envishet som speglas i mig än och jag beslöt mig väl för att leva. så jag kom ut. 48cm lång och 2450g stor. den minsta i skaran. mina bröder mikael och joakim var 9 och 6 år. vi bodde då i korskrog som är ett litet ställe med ett gäng hus i en hög mellan borensberg och fornåsa.

när jag var 6 år så flyttade vi till borensberg lagom tills jag skulle börja ettan. mamma var livrädd för jag var så liten mot alla andra i klassen (och så fortsatte det ju livet igenom också för den delen) och nästa alla i klassen kunde läsa. inte jag. hade inte riktigt varit intresserad av att lära mig. satt hellre och målade eller något annat. sen kom första läsläxan och jag bara läste. rakt upp och ner. och hela skolan rakt igenom har jag väl egentligen varit bäst på det. läsa och skriva. och andra praktiska saker har jag gillar också. räkna upp mattetal, formler och andra konstiga grejer har aldrig varit min grej. jag gillar väl kanske det där med att uttrycka mig med ord. och jag tror nog att jag gör det bäst också. det har alltid varit min tillflyktsort. vet inte hur många dagböcker jag skrivit.

och det här med bloggen var väl från början samma grej. ett sätt att skriva av mig om saker. ibland kryptiskt och ibland bara rakt på. och det kan väl verka märkligt att man ska lägga ut sitt liv sådär offentligt. men förr eller senare får folk reda på saker ändå. eller hur? emme nennedottir är ju jag, fast på ett annat sätt. jag heter ju egentligen emelie, men det är det inte många som säger. så emme har det varit rakt igenom livet + en himla massa andra smeknamn, smul är väl det mest användts. och nennedottir kommer av mamma. hon kallas nenne och jag är ju hennes dotter. men nennedotter lät inte riktigt lika klatschigt. så dottir blev det. och så kan ju folk få tro att jag är isländsk.

när jag var lite så lekte jag nog ganska mycket med killar. vet inte riktigt om det beror på att jag är uppvuxen med två bröder eller om jag helt enkelt bara tyckte det var enklare ibland. jag har nog aldrig varit en riktig flicka på det sättet. dessutom gillar jag inte det där med skitsnack. och jag lekte nog hellre själv än att behöva gå igenom det. och det gjorde jag också. för jag tyckte (och tycker) inte om att man ibland måste ta så många omvägar och gå ifrån sina principer för att förstå tjejer. för att vara en del av det. det var inte värt det. så det speglas nog nu också eftersom jag har några få väldigt nära tjejkompisar som vet allt om mig. och sen är det ganska många killkompisar fortfarande. dels tror jag att det hör till att många tjejer uppfattar mig som den lilla tjejen som tar plats och hörs. och det gillar inte tjejer alls, har jag lärt mig. men jag är glad för mina tjejer. jag behöver inte fler.

när jag var 13 år så flyttade vi till linköping. jag gick kvar i skolan i borensberg under hela högstadiet. buss varje dag. när det senare var dags att välja en inrikting till gymnasiet så var jag inte särskilt intresserad av något. jag var skoltrött. helst ville jag bli frisör men det sa mina betyg stopp för. inte för att de var dåliga. men de räckte inte eftersom det krävdes sjukt höga betyg till att komma in. så jag minns att det tillslut stod mellan samhäll, dans, eller media. men att välja mellan att ha huvudet i en massa böcker eller bara brudar och intriger i tre år så blev det till slut media där jag både fick teorin och praktiken. och framför allt fotningen. under mitt tredje år träffade jag robin. mannen som jag än idag lever med och han är min allra bästa vän, själsfrände och största kärlek. vi är väldigt olika på många plan. men tur är nog det för annars skulle det nog aldrig fungera.

efter gymnasiet så visste jag inte vad jag ville göra. visst hade jag mål och drömmar som alla andra. jag ville både ut och resa, plugga, jobba och flytta. men efter ett tag landar man och inser att man måste välja. och till slut valde jag att nu bli det jag drömde om redan som mindre. att bli frisör. så jag sökte ut till svenska frisör akademin i hackefors. i samma veva så fick jag jobb på MQ och jobbade där så jag kunde mycket samtidigt som jag var på studio leander under det året. jag jobbade varje ledig tid när jag inte pluggade eller sov. såhär i efterhand fattar jag inte hur jag orkade. men man orkar väl allt när man vill något tillräckligt mycket så funkar det väl helt enkelt. robin och jag flyttade ihop under denna vevan också. och det är nog bland de bästa sakerna jag gjort. trots att första lägenheten både involverade alkisar, galna mördare med italienaskt/finnblod och en lysknapp som fick ugnen att gå igång när man tryckte på den. vi bodde där knappt ett år tills vi flyttade till gottfridsberg där vi nu bor.

efter det året i skolan fick jag vara lärling och sen gjordes gesällbrevet. nu har jag jobbat ett par år. och jag älskar mitt jobb eftersom det den ena dagen aldrig är lik den andra. dessutom har jag de bästa jobbarkompisarna som finns. man utvecklas jämt, och som en tjej som alltid tror det lägsta om sig själv så blir man lika förvånad varje gång man gör något man trodde att man inte kunde. och som ni fattat så har jag inte flyttat ifrån linköping. men sanningen är att jag trivs så bra här. i staden lagom. men mycket som har med det att göra är väl att man har alla man älskar runt sig. dessutom betyder det ju inte att man inte kan ut och se andra saker ändå? och det känns som det snart är min tur att få resa, långt och vara borta länge. så jag hoppas på USA nästa år. först iallafall. och här är vi väl nu? efter världens längsta text.

och om jag nu skulle presentera mig själv så skulle jag nog säga att jag är en ganska glad tjej, som ibland lyckas ta på sig lite mycket, inte för att jag tycker att det är jobbigt utan för att jag verkligen vill. men det liksom äter upp mig. det som verkar som en väldigt bra idée från början blir en väldigt dålig i slutändan. det är roligt att knåpa ihop och pyssla med grejer. jag älskar att vara hemma och gå och skrota i raggsockar och titta på film. varje måndag ska jag börja ett nytt nyttigt liv och bryter det samma kväll. jag har ibland väldigt dåligt självförtroende. jag lyckas alltid jämföra mig med andra istället för att vara nöjd med det jag har. och är. trots några skavanker och några kilon för mycket på vågen. en tjej sa en gång till mig "det är bara mer att älska!" och när allt kommer omkring så är man är väl aldrig helt nöjd? men när man kollar på de där fina orden som mina vänner sagt högst upp om mig. så känns det som jag ändå kan vara ganska så nöjd om det är så jag uppfattas. jag hoppas jag fått med sånt som folk vill läsa om?

tänkte att jag också skulle försöka på mig en sån här. som så många andra.
men jag kan nog inte utlova en ny text varje dag. men iallafall ibland. detta är nog mest för att ni ska få lite mer att läsa om, nu när min fantasi och ork tryter. och på så sätt måste jag ju sätta mig ner och skriva. dessutom så känns som många punkter verkligen kommer vara svåra att få ner på pränt och kräver lite mer tanke bakom. spännande. så håll till godo.....


Dag 01 – Presentera mig själv
Dag 02 – Min första kärlek
Dag 03 – Mina föräldrar
Dag 04 – Det här åt jag i dag
Dag 05 – Vad är kärlek?
Dag 06 – Min dag
Dag 07 – Min bästa vän
Dag 08 – Ett ögonblick
Dag 09 – Min tro
Dag 10 – Det här hade jag på mig i dag
Dag 11 – Mina syskon
Dag 12 – I min handväska
Dag 13 – Den här veckan
Dag 14 – Vad hade jag på mig i dag?
Dag 15 – Mina drömmar
Dag 16 – Min första kyss
Dag 17 – Mitt favoritminne
Dag 18 – Min favoritfödelsedag
Dag 19 – Detta ångrar jag
Dag 20 – Den här månaden
Dag 21 – Ett annat ögonblick
Dag 22 – Det här upprör mig
Dag 23 – Det här får mig att må bättre
Dag 24 – Det här får mig att gråta
Dag 25 – Hemma hos mig
Dag 26 – Mina rädslor
Dag 27 – Min favoritplats
Dag 28 – Det här saknar jag
Dag 29 – Mina ambitioner
Dag 30 – Ett sista ögonblick