less

klimpen i magen vill inte ge med sig
just nu hatar jag mail och sms
det räcker inte!


jag vill bara att allt ska bli som vanligt igen
varför går inte tiden fort när jag kräver det?


tisdag

efter en dålig natts sömn vaknade jag imorse av att mobilen ringde
halv sju
ingela förklarade att johan va magsjuk
och jag for ner till jobbet i någon slags dvala och började ringa de första kunderna
trodde jag skulle vara tröttare än vad jag är just nu

och nu kom jag nyss hem och har skapat en ful kopp och en ros



ikväll saknar jag robin väldigt mycket

måndagskväll

min snälla mamma körde ut mig till maxi så jag kunde få fylla lite tomrum i mitt kylskåp
har fortfarande lite svårt att inse att jag är ensam
köper nog alldeles för mycket mat
för när jag skulle betala så kostade det lika mycket som när robin och jag brukar handla
jag förstår varför mamma fortfarande har svårt att handla mat till bara två än trots att det va fleraflera år sen det bodde fem st hemma. jag flyttade ju hemifrån för 3 år sen snart...
nu äger vi iallafall en vettigt mopp
fan va jag ska städa nu!
sen har jag betalat 10 st räkningar. det var inte heller så roligt
men nu är det gjort.....
känner mig väldigt vuxen och ansvarig när jag får betala alla räkningar själv


imorgon börjar jag min första jobbtisdag med 8-17 schema
det ska pågå i 9 veckor framöver eftersom jag ska hinna till min keramikkurs som börjar 18
just nu känns det rätt skumt, men spännande!
kommer vara sjukt trött imorgon när klockan ringer....
och förövrigt så känns det som en väldigt tråkig och tom vecka
vet inte om det beror på att linköping är så grått, grått, grått
jag känner mig sjukt rastlös och får nästan panik
behöver en plan. något att se fram emot!



igår fick jag iallafall en överraskning klockan 22 en tråkig söndagskväll
stod o borstade tänderna och kände efter om jag blivit smittad med magsjuka.
hade legat och mått illa ända sen jag kom hem
och så tyckte jag hörde en välbekant ljud som jag inte hört på väldigt länge
ringsignalen som min mobil avger när min älskling ringer
springer in i sovrummet i ren panik över att jag kanske inte kommer hinna svara
men sen hör jag iaf hans röst. och det låter sjukt, men jag har nästan glömt bort hur han låter..
han yrade iaf runt  (lite lagom berusad) på phiphi helt ensam klockan 4 på morgonen
jag fick skratta massor med honom och det kändes som vanligt igen
han kändes inte så långt borta
och han bubblade på konstant tills han hittade hem igen
en halvtimme senare
gillar inte riktigt att han lullar runt ensam på andra sidan jorden (!?) de ska ju hålla ihop!
jag saknar honom
när jag kom hem kunde jag gjort vad som helst för att han skulle varit hemma o mottagit mig
efter flera dagar med minst 10 pers runt mig samtidigt kände man sig lätt ensam när man möttes av en tom stor lägenhet
och jag kan säga att efter de här dagarna så inser man verkligen hur lyckligt lottad man är
det jag hoppas på är att han verkligen har samma känsla när han är där borta
jag är inte hel utan honom.

jag har inte sovit så skönt som jag gjorde inatt på väldigt länge
och när vi la på mådde jag inte illa längre


lindvallen 09

liten sammanfattning av sälen:
segt på 80sträckor, gamnackar, kalla golv och varma tak, 100 par skor vid ytterdörren, 10 m djup snö, dragandes på snowboard och skidor, mylningar och nedkastrningar ner i diken, kaffe och mintu, blåst, död afterski, drinkar, soppor, barnskratt samt barnskrik om vartannat, prat, skratt, taxiköer, obeställda väckningar vid 05.00, roligt, dansdansdans, "sips", öl, giftemål, ömma kroppar, kräks, 10års jubileum, dunker och brak, onsalakorv, förkyldningar, jäger, smsutskick, sena kvällar, pulsande, finska, utförsåkning, dimma, kalles klätterträd, infinity, omvägar, frisk luft, besök av stötenvänner, massor av barn, trevligt, stora och tunga väskor, påpuffande av taxi, konstant snöande hela tiden, halkningar, kontokortet gick varmt, uppskattande av det man har...




lyckades fånga några ögonblick....

will you love me anyway?

you say that you love me
and I'm the one you're all for
you say that you love me
and It's me you adore


love's hard to know
one day it's here and the next it's gone nowhere near
and I still got fear that I won't be yours
and though you say your love is pure
and I'm the one you're burning for
honey, how can I be sure?








det är svårt att ha någon man tycker om så mycket så jävla långt ifrån en
nu när man börjat vänja sig så känns det ibland som jag alltid varit ensam
det där vardagliga vanliga, en kram, en puss i pannan, ett ord, en blick
nu ska ett mejl ersätta allt det
och det är helt omöjligt




jag borde ha packat klart för längesen för jessica kommer nog när som helst
men jag ska sätta igång med det nu
det är som jag brukar säga, jag jobbar bäst under press!
imorgon runt 8 så drar vi iväg till sälen
en helhelg i lindvallen väntar
och det ska bli så skönt att få göra något "eget" också!
jag är ganska less på linköping just nu
den här staden som får mig så hög
kan få mig så låg


jag finns på min mob och uppskattar alltid impulssamtal eller sms
för jag antar att jag kommer hinna med ett antal stycken under helgen


soo long suckers!

dagens insikt

ibland är det svårt att vara entusiastisk när man inte kan föreställa sig vissa saker
överhuvudtaget




fullt ös, medvetslös!

det har varit fullt upp hela helgen så jag har inte ens haft tid att skriva en rad här
helgen gick svinfort och idag har jag mått som jag förtjänat
men det har varit askul!

fredagen var jag och tinne i mjölby hos angelica och åt massa god mat och drack lite för mycket vin
pratade igenom våra liv under några timmar och skulle nog egentligen behövt mer tid
vi åkte hem natttåget med alla andra fulla ungdomar och sen slocknade jag hos mamma o pappa
när jag kom hem så kom mamma in med täcke och kudde under armen o frågade om hon fick sova hos mig för att pappa snarkade så mycket. haha

vaknade tidigt och gick på stan med mamma o pappa
införskaffade lite nya kläder och fick ett par skor av pappa ..
(heh, det är bra att gå på stan med mamma o pappa)

sen begav vi oss hem till mig och satte upp hyllor o grejade sånt som vi har tänkt sen vi flyttade in
när de gått svirade jag om sen blev det barty!
en långväga henke fick impulsryck och kom in till stan också
det hela slutade i en ganska snurrig natt bokstavligt talat
jdessutom tappade bort mina vita famorstickade vantar och det känns inget roligt alls
men annars var det en riktigt höjdarkväll
jag undrar hur lång tid det tog för mig o henke att ta oss hem inatt?

henke ställde klockan på kvart i elva för att jag inte skulle glömma min msndejt med robin
klockan nio vaknar han o typ skriker "EMME, DU HAR INTE FÖRSOVIT DIG VA?!?"
men sen ringde iaf klockan när den skulle och henke tvingade upp mig
när jag vinglar ut i vardagsrummet och möts av ett kladdigt golv och ett bord fullt av flaskor så kommer ångesten
därefter välter jag en helt full ölburk rakt på datorn samtidigt som mob ringer
inte precis hur man vill påbörja en söndag efter en ganska hård utgång
men sen fick jag iaf utbyta lite ord med robin och jag tror han tyckte jag va ganska kort och tråkig
ärligt talat så var jag inte speciellt pigg
men jag hoppas han kände att han fick ut något av det iaf .. haha
det var skönt att prata lite med honom live iallafall
och inte hela tiden genom mail som man läser flera timmar efter han skrivit dem

sen drog henke hem med tåget och jag somnade i soffan
efter ett tag ringer mamma o pappa o säger att de ska komma med några lampor de tycker jag ska ha som de hittade på vinden och sätta upp de sista grejerna vi inte hann igår
det är riktigt fint här hemma nu
retrolamporna gjorde sitt i lägenheten också passade in riktigt bra
och att äntligen fått upp alla hyllor och skåp som bara stått och gett ångest

  

men när de kom så fick jag helt enkelt ta mig i kragen och börja städa, började må helt okej då
lite lagom hungrig  bara eftersom jag inte ätit något än på hela dagen
om man inte tänker på de två pommes jag petade i mig inatt
då lagade jag husmanskost för ett helt kompani och erik o jessica kom o hjälpte mig äta
varit svintrött hela kvällen men nu börjar jag nog bli övertrött och börjar bli pigg istället
har druckit cola dagen till ära och det är jag nog inte van vid längre
koffeinkick
så min tidiga sänggång idag som jag hade tänkt blir nog inte av iallafall

på torsdag bär det av till fjällen med jobbet och jag jobbar bara två dagar den här veckan
måndag-tisdag och onsdag är det packning som står på listan
snart har hela januari passerat och det känns otroligt skönt att kunna säga det !
för två veckor sen trodde jag aldrig att jag skulle överleva tills den här perioden
men det går ju faktiskt riktigt bra?!


annars kan jag bara tacka alla för den här helgen
och så ska jag bjuda på några kort från gårdagen


  
   
  snygga ögon jag har  
    












förövrigt kan jag säga att cykelmuffen är funnen
igår köpte jag en ny för att jag gett upp hoppet
och mamma säger
"jag slår vad om att du kommer hitta den nu.."
och idag när mamma o pappa kommer har de hittat den på marken i backen där alla bilar parkerar
förmodligen tappade jag den när emma och jag kom hem den fredagen
men dagen efter hade det snöat massor och då syntes den inte
så nu har jag helt plötsligt två cykelmuffar!
det va ju bra... haha

och av en klump lera skapade hon.....

tydligen ska jag börja på keramikkurs
tinne har anmält oss två
jag har ju lovat mig själv att jag skulle göra saker när robin är borta som jag inte skulle göra annars
det här är garanterat en sån sak
så i 9 veckor fr.om 27 januari är det jag och en klump lera varje tisdagskväll
det blir bra det här!

billsbillsbills

det är roliga räkningar man får såhär i januari?!
robins tandläkarabonemang 885 kr
elräkning 980 kr
och på det alla vanliga trevliga pappersbitar
sinnesjukt
förmodligen har vi väl altid fått såna räkningar men som jag har aldrig hunnit se innan robin betalat dem
jag har varit bortskämd med väldigt många saker

kom nyss hem från massage
känner mig som en ny människa
har inte än så länge fått tillbaka allt ont från jobbet eftersom jag varit ledig i jul
men efter all spänning jag haft under sömnlösheten så satt det en del knutor i axlar o nacke ändå
och så förklarade peter för mig att jag inte alls hade benhinneinflammation som jag oroat mig för
utan bara muskler som arbetar massor åt fel håll eftersom jag gått väldigt mycket på sistone
det kändes ju faktiskt skönt att höra
eller det kanske inte är så bra, men jag skulle fortsätta med nån salva jag köpt, massera och stretcha
och så nu sitter jag här och äter vindruvor
det enda jag tydligen äter när jag är hemma är frukt

väntar på att tinne och erik ska höra av sig angående filmtittande
men nu börjar klockan bli jäkligt mycket och jag börjar bli trött
sov inte så många timmar inatt överhuvudtaget
massa snack precis som förr
så jag kanske bara sitter här med en dator i knät och går och lägger mig sen istället
det vore ju kanske skönt?
tråkigt
men skönt



robin är iaf framme på langkawi
nu slipper jag sväva i ovisshet (iaf för en stund)
fick ett snabbt ihopskrivet sms förut innan hans batteri skulle dö
men jag har fortfarande inte fått svar på om mina sms kommer fram eller inte (!?)
och nu tänkte jag att man kanske skulle sätta mig in lite i robins resande
se liksom vart han egentligen är
och så googlade jag  på langkawi förut
ett dussintalshelt sinnessjuka paradisbilder ramlade fram
och bara för att säga det högt; jag är inte alls avis
jag trivs i ett svinkallt, grått, sorligt linköping


och robin, bada inte i havet på natten!

på garnisonsvägen 28

tinne har fått visa sina målarkunskaper genom att färga mitt hår
så nu är jag ljus igen, ända från botten!
tackar för deeeet.
och sen har vi ätit massa mackor, druckit te och smällt i oss varsin semla
varit en lagom skön kväll
nu ska vi väl snart hoppa i säng och se om det fortfarande är som för 6 år sen när vi låg o pratade hela nätterna

robin ska om några timmar ge sig iväg på en 65 mils lång resa till en ö utanför malaysia
bussar och färjor eller rangliga båtjävlar står på schemat
jag kommer ha oro i magen tills jag får ett bevis att resan har gått bra
det här jävla farandet är det värsta
så länge de befinner sig på samma plats hela tiden är jag lugn

äh, bara att försöka vänja sig
närsta vecka far jag iväg till fjällen
då kanske jag slipper fundera så mycket på hans resor hit och dit

och det känns rätt jobbigt just nu att jag inte vet om robin får mina sms eller inte
leveransrapporterna säger att de gör det
(som jag förövrigt satt på enbart just nu för att se om mina sms når robin till andra sidan jorden)
men jag litar inte på det speciellt mycket just nu
mycket visar att de inte gör det........


EMME, SLUTA OROA DIG!!!!
skriker det i mig
jag hatar det här
jag hatar framför allt mig själv när jag är sån här
och den personen som lugnar mig när jag oroar mig annars är sjukt långt bort







when the clouds have all departed
you'll be right here with me 
when your tears have dried from cryin'
and the world has turned to silent
when the clouds have all departed
you'll be right here with me

i'll be right here with you
you'll be right here with me


eko

det är konstigt det där med känslor
ena sekunden känns det riktigt bra
och i nästa så sitter man där med en klump i magen
efter att jag rensat bort julen o städat överallt så blev det sådär öde
ekar nästan i lägenheten
och om jag kunde skulle jag åka till ikea och göra inbrott för att sno massa grejer för att fylla upp tomrummet
enbart för att tomrummet just nu gör att jag känner mig sådär ensam igen
inser hur tråkig lägenheten är utan en robin som lyser upp

   

hela helgen har varit jättebra och jag har fått känna efter på riktigt om jag saknar robin
(det gör jag ju, men jag antar att vanan börjar sättas in och saknaden smälter in i vardagen)
och jag har sluppit tänka hela tiden och mått bra igen, känt att det går åt rätt håll

men det enda jag tänker på hela tiden just nu är att man ska glömma bort saknaden helt till slut
och det vore nog mardrömmen
och om han tänker likadant som jag?!
att jag saknar honom betyder ju egentligen bara att jag älskar honom så himla mycket
men slutar man sakna honom finns det ju inget kvar?
och jag vet att mina tankar som från början är pyttesmå blir gigantiska när jag börjar analysera
analyserar sönder allt totalt
och jag vet ju egentligen att jag inte har någon anledning alls att oroa mig

men det är iallafall inte så illa som det var för två veckor sen
jag sitter inte o drunknar i några tårar
och jag hoppas jag kan sova gott inatt som jag gjort de senaste två nätterna
att jag somnade 22:00 hos mamma o pappa i soffan i lördags säger nog en hel del
huvudsaken är ju iallafall att jag faktiskt sitter upp och inte kippar efter andan
undrar vem jag ärvt min eviga jävla oro av?

imorgon åker jag till tinne och sover där
för hon är också ensam
fast bara i några dagar
vi tänkte att vi skulle låtsas att vi är 16 på nytt och glömma bort våra bortflugna pojkvänner
hon ska radera bort alla dumma tankar jag har
och så blir allt bra igen
precis som förr



nu ska jag packa ner lite grejer och hoppas att sängen är skön och att jag somnar fort
hoppas jag får ett sms imorgon bitti där det står att malaysia är soligt
 

hejahejaheja klubben

har varit en bra helg
igår efter jobbet fikade jag med anna
vi drog våra värsta tankar för varandra och försöker peppa vandra
och kom fram till som vi hört så många ggr på sistone:
"det blir bättre sen......"
inte för att vi överhuvudtaget gillar uttrycket så kanske det är så det är
sen hem till mamma o pappa för att äta en väldigt got mat
och trots total utmattning sov jag dessvärre lika dåligt som vanligt
om inte värre. mardrömmar varje gång jag somnat om
och vaknade med panik utan dess like
när klockan sen ringde kändes det som jag aldrig skulle orka resa mig
kände också av en enormt ovälkomnande halsvärk
tog mig iallafall till jobbet där dagen gick fort
sen begav jag mig hem till mor o far där resten av familjen samlades
och sen drog vi ner till cloetta center för att se hockeyn

påvägen ner ringde det jag längtat efter hela veckan
ett samtal från andra sidan jorden
det var väldigt skönt att höra hans röst, men väldigt konstigt också
allt man tänkt att man ville fråga var liksom borta
och helt plötsligt visste man inte alls va man skulle prata om
det känns nästan som man var främlingar
jag hoppas inte att det fortsätter vara så?

hockeyn slutade ju lika och var inte jättespännande men det var roligt att för en gångs skull vara där
nu har vi precis ätit och jag har fått i mig ett glas vin
är svintrött och fundrerar starkt på att gå o lägga mig halv tio en lördag
vet att det är minst lika mycket att stå i imorron
och redan har jag ångest inför att komma hem o lägga mig i den där stora tomma sängen
och dit ska jag inte förrns imorrn kväll
helt sjukt?


avslutar inlägget med en bild på min andra favoritkille i världen:




godnatt!

do you feel my love?

det är tur att jag är en sån sportintresserad person
andra gången jag har en av LFC:s mest kända tjejer i frisörstolen utan att veta om det
babblar på som vanligt och får sen efteråt höra av jobbarkompisarna vem det är
aja, jag tror iaf att de uppskattar att vara "vanliga" människor för en stund

på lunchen blev jag joinad av mamma, det var skönt
inte träffat henne på en vecka
hon peppade upp mig och fick mig att skratta många ggr
dessutom var hon smakråd och jag blev en jacka rikare



det vore då fan om jag kommer frysa nu i världens kalaskula (som robin skulla säga)
men jag behöver verkligen en tjock varm jacka
nu när jag inte har någon annan som kan värma mig (näädå, jag pikar inte)
annars har det varit konstigt väder idag
askallt imorse och så snöade det
men när jag åkte hem idag va det töväder
just nu är det typ storm ute?
svensk jävla vinter

fått mina naglar fixade en dag tidigare också så imorrn ska jag fika med anna
då ska vi väl gräva ner oss i våra AS-ien saknade syndrom
men jag hoppas att jag kanske inte blir helt nerpeppad igen nu när det börjar gå bättre
efteråt beger jag mig iallafall hem till mor och far sover där
jobbar på lördag o sen blir det helkväll med familjen
ska bli riktigt skönt och roligt, får träffa min fabian då också!
middag och sen hockey och sen sover jag hos mamma o pappa igen
o på söndag ska jag bege mig och hälsa på bitta en sväng
känns skönt att jag har fullt upp just nu
eller så blir det ännu svårare att vara ensam?
jag vetifan, men jag orkar inte tänka så just nu


när jag kom hem så fick jag ett ryck och vek ihop kläder som hängt på tork sen typ robin åkte
har verkligen inte haft lust eller ork att ta tag i sånt innan
allt som man varit van att vara två att göra har bara känts meningslöst
så det börjar väl gå i rätt riktning nu?
samt slängde in två maskiner tvätt så jag har något att ha på mig i helgen
diskade upp det lilla jag samlat på mig (blir inte så mycket längre)
och började plocka bort julen, allt står nu på köksbordet tills på söndag när jag tar ner allt annat



blev väldigt tomt och konstigt
skulle behöva åka o köpa lite nya saker för att fylla upp lite känner jag
sen tittade jag in i kylskåpet när jag skulle göra lite knäckisar och såg röran
började rensa och det blev fan inte mycket kvar efter röjet
ledsen robin, men jag var tvungen att slänga dina brysselkål som du inte åt upp trots att du insisterade på att köpa dem innan du åkte



haha
jaa, så just nu sitter jag i en ganska småtom väldigt för stor lägenhet för en 1,61 cm lång (kort?) tjej
men det känns ganska okej ändå
det är som sagt när jag ska sova det börjar bli jobbigt
hoppas på bättre nattning idag
för jag skulle verkligen behöva lite vettig sömn för första gången på typ två veckor








i'd go hungry
i'd go black and blue
i'd go crawling down the avenue
no
there's nothing that I wouldn't do
to make you feel my love



adele - to make you feel my love

jag bor i en isstad

det första jag gjorde imorse var att skrota på cykeln
trots att jag cyklade lugnt och försiktigt så gav cykeln bara vika och gled iväg
jag flög typ över styret och hamnade på cykeln
låg där som en padda
och ingen kom till min undsättning
"den här dagen började ju jävligt bra" tänkte jag
men det har faktiskt inte hänt något mer dåligt
dock min cykelmuff är fortfarande spårlöst borta

kom hem och hade fått ett mejl av robin som peppade
de småsmå orden betyder massor
jag tror inte ens han inser själv hur mycket det gör min dag att höra lite från honom
erik ringde sen o tvingade ut mig på promenad på isgatorna som invaderat stan (därav min skrot tidigare den här dagen)
vi gick ett varv i rydskogen och sen tillbaka hit
har nyss mosat i oss lite knäcke och fredrik har kommit och nu ska de kolla på spy game
jag ska i min tur uppdatera hemsidan och lägga in nya låtar på i-poden till jobbet

ja, det var väl det jag hade att förtälja
imorgon kommer mamma och pappa hem, det tycker jag är bra








love you, robocop.

ad infinitum

det har varit en bra dag
en bra ledig dag
det började med att jag fick prata lite med min fina på msn
helt plötsligt släppte en liten sten från bröstet
nu ser jag fram emot ett telefonsamtal på lördag
hoppas verkligen all denna väntan och längtan går fort
samt de där 15 veckorna

sen styrde jag och erik kosen mot hetsen på tornby
jag var var smakråd åt erik när han skulle byta några julklappar
och jag fick köpa lite grejer för mitt presentkort på cervera
en tidningskorg, en stor ny glödlampa från orrefors och en potatispress

   

400 kr i presentkort samt 20% rabatt på allt, gjorde dealen väldigt bra
sen styrde vi kosen hem o lagade paj, kollade på one three hill, hela åtta avsnitt
och vi skulle egentligen gått ut på promenix men jag tyckte det blåste för mycket
kan även varit så att tröttheten efter all denna sömnlöshet som börjar sättas in
hoppas verkligen att jag kan somna nu när jag går o lägger mig
för jag är verkligen svintrött


imorgon har det gått en vecka, imorgon klockan 17.20
för det var då han gick ner för våran trappa och jag stod och inte fick någon luft
det känns egentligen som det borde vara längre sen
jag tycker tiden går enormt sakta
men om man ser hur långt jag kommit under den här veckan så är det nog ganska bra
jag hoppas verkligen bara det blir bättre och bättre
eller snarare lättare
en del av vardagen
men jag hoppas att han känner hur mycket jag längtar efter honom till andra sidan jorden

it's a date

jag har en dejt idag!
vid elva
med världens finaste kille
robin



på msn
men det är verkligen veckans höjdpunkt
då känns det kanske inte som han är lika långt ifrån mig
och så kan man äntligen prata lite med varandra
om allt och ingenting
som det brukar vara

true fighter ?

det känns som det sker väldigt många förändringar i människors liv just nu
speciellt med människorna runt mig
vet inte om någon som vill göra så att man verkligen behöver varandra just nu med flit
som jag behöver någon
för att jag inte ska behöva gå ensam
det känns ju nästan som det är meningen
en slump kanske
men det vore taskigt för det är inga roliga förändringar
bara såna som kräver jävligt många känslor

men jag vet att det är sånt här som gör en stark i slutändan
det känns bara väldigt långt till slutet
oavsett va det gäller
men när det gäller mig själv så kan jag fortfarande inte acceptera att det är skönt att vara ensam hemma
inatt kunde jag inte sova trots att jag va skittrött
det är liksom något som saknas
och det går inte bort

jag tänker ibland, eller ganska ofta
"när robin kommer hem..." sen kommer jag på att det är så långt kvar
det är ingen weekendresa till oslo eller kryssning på jobbet
men jag försöker tänka positivt nu
på allt det vi gick igenom var bra med det här
det nyttiga
och jag gråter inte längre
inte som förut iallafall

sen måste jag bara hitta saker och göra
hitta på nya saker
för mardrömmen just nu är att jobba och komma hem o sitta ensam hemma
dagarna kommer ju säkert gå utan problem
det är som sagt kvällarna och nätterna som är min största skräck
nästa vecka får jag nog tillbringa några nätter hos mamma och pappa
där känner jag mig som hemma. och trygg
jag får bli lilla emme igen


hur som helst så vet jag att jag har folk som stöttar mig
och jag hoppas att ni som kämpar som jag just nu
vet att jag finns här
vi klarar det här tillsammans
för ensam är stark, men flera är starkare
(var visst en nära vän som påvisade det för mig flera ggr i helgen)







makes me that much stronger
makes me work a little bit harder
makes me that much wiser
so thanks for making me a fighter
made me learn a little bit faster
made my skin a little bit thicker
makes me that much smarter
so thanks for making me a fighter

100 dagar kvar

jag längtar något sjukt tills jag kan säga att det är 10 dagar kvar
men bara dit är det 90 dagar
känns helt sinnessjuk lång tid

idag åker sjöbergskat hem
vi vet inte riktigt om hon kommer tillbaka ikväll eller senare i veckan
fast just nu stör det mig inte så mycket att vara ensam
jag ska städa efter helgens öl och vindrickande
och gå ut på en promenad i -11.
kan nog vara ganska skönt faktiskt
jag måste lära mig tackla ensamheten

imorgon är det jobb till 15 sen är man ledig igen på tisdag
jag får nog dagarna att gå iallafall
ska köpa ett träningskort snart så jag har något att se fram emot
något drivande


vi har löst problemet om klimathotet

igår hade vi en trevlig kväll
erik, jag, emma och ogge diskuterade allt mellan digerdöd till klimatförändringar
(låter tyngre än vad det kanske var)
emma kom på att om världen blir översvämmad så ska vi alla flyga till usa och bygga en mur runt hela landet
och blir det kallt så ska vi börja elda lite skit

det känns faktiskt helt okej just nu
men det är förmodligen för att jag inte är ensam
vi ska snart till systemet och så får vi se va vi gör ikväll
emma har ju en tendens till att hosta upp sina lungor hela tiden
så vi borde kanske vara hemma


igår ringde robin till jobbet vid elva och sa att de var framme på bali
han ville inte ringa i hongkong för att han trodde att jag skulle sova
precis som jag kunde sova?
jag fick springa in i personalrummet och snyfta en skvätt
sedan ta på masken igen och låtsas om som det va ett helt vanligt samtal

hur som helst nu är han där, nu kan jag pusta ut lite
men faktum att jag saknar honom förbannat mycket kvarstår

och det kommer ju förmodligen aldrig avta


imorse när emma och jag vaknade vid åtta så snöade det sjukt mycket
så jag var tvungen att ta ett kort
(har ju lovat robin att uppdatera om allt)
nu är det vitt på marken, massmassa snö



men det syns ju inte direkt att det snöar på kortet, men det gjorde det!

okontaktbar

sovit ca 3 timmar sammalagt
robin har fortfarande inte hört av sig
jag har ingen aning om vart han är eller hur han mår
vi hade kommit överens om att han skulle höra av sig när det landat i hongkong inatt
men det går inte att få tag i honom
mobilen är avstängt
helt okontaktbar
10000000 mil bort


jag har aldrig någonsin känt mig så hjälplös
nu ska jag sätta på mig masken och gå till jobbet
ikväll kommer emma och bor hos mig ett par dagar



jag saknar dig, robin
hör av dig. snälla.










(eftersom inlägget inte uppdaterades imorse, uppdaterar jag den nu)

take me back

jag saknar honom redan något fruktansvärt
har sovit hos mamma och pappa inatt
vilket innebär att jag inte varit hemma sen igår när jag var lög i en pöl på golvet
och idag när jag var hemma hos dem så kändes det helt okej
det kändes ändå som jag fått ur mig det mesta
robin ringde och sa att han inte kunde sluta tänka på mig och det var jobbigt just nu
och precis då kände jag mig nästan dum för att jag inte kände samma sak
men sen började jag gå hem
ju närmre o närme jag kom hem desto större knöt sig det i magen
så fort jag såg vårat hus
kom i in i trappuppgången brann det i ögonen
och så fort jag såg dörren, låste upp och stängde bröt det ut igen
det var som att börja om från början
som igår när han gick



just nu sitter han på flyget till hongkong
och det innebär att vi inte kommer höras mer idag
men det är ju bara att vänja sig
det är ju såhär det kommer bli
vi kommer inte höras på kanske flera dagar, veckor ibland


hursomhelst så hade jag en bra nyårsafton
jag skrattade väldigt många gånger
grät några med
men mina vänner tog hand om mig och min storebror jocke och angela förlovade sig, grattis ännu en gång!
framåt två gick jag hem till mamma o pappa
det var en bra kväll
på drottninggatan 3 blev jag nerbäddad och låg sen hela natten o väntade på att robin skulle ringa
även fast jag visste att han inte skulle ringa förrns på morgonen



så nu får jag önska alla jag känner ett gott nytt år.
jag försöker just nu bara blicka framåt
intala mig att jag ska hitta på massor bra saker
saker jag inte brukar göra
och sen när robin kommer hem så är det bättre än någonsin
att det ska bli ett riktigt bra år
men just nu känns det bara så svårt
jag kan inte ens se hur jag kommer må imorgon


och imorgon är det dags för jobb iallafall

det kommer nog bli bra

nu ska jag hoppa in i duschen och sen gå till erik

jag pallar inte av att vara här hemma

vill inte ens veta hur lite jag kommer sova inatt

jag vill aldrig mer göra om det här




nobody said it was easy,
it's such a shame for us to part.
nobody said it was easy,
no one ever said it would be so hard.


RSS 2.0