den här låten finns i flera hundra olika versioner, både på svenska och norska. men det jag mest vill få fram just nu är att det här ÄR farfars låt. i torsdags (dagen efter att farfar gick bort) så var det första jag gjorde när jag vaknade, var att leta upp den på spotify. och den fanns. sen satt jag på vardagsrumsgolvet och grät. inte för att jag blir ledsen av den. men för att den verkligen påminner mig om honom. han har alltid gått och sjungit på den och varje gång man varit på fest har han alltid sagt "kan ni inte spela lilla vackra anna, den biten är ju så fin!". den kommer garanterat vara med på farfars begravning. och när farfar fyllde 75 så sjöng och spelade min kusins man den här för honom fast med annan text, om just farfar. och om den hade funnits (farfars egna eller den vanliga) med henkes röst så hade jag spelat den nu, men den här får duga.

farfar, den här är till dig: