helgen jag längtat efter i flera veckor började bra med regnskurar från helvetet, körlektion mellan traktorer och skrikande studenter vilket resulterade i att jag mest ville försvinna ner i sätet och försvinna, stå och sukta efter ungdomen dyngsur bredvid min vapendragare jessica vid stora torget och kolla på alla som skrek "var är mössorna!?"

men sen så blev det uppmötande med robin och jakten på den perfekta kostymen började, resulterade i enbart en kavaj, åt flötmat på o´learys, gick till bolaget och slog till på ett rosé. gick i hundra år upp till anton där det skulle resultera i något slags välkommen hem festgrej för krilles ära, han gick dock på jetlag och sov, fick ett trevligt vaknade till rydbergs bonkapälletrombon i örat och flög tre meter upp i luften, skrattade högt!

sen begav vi oss ner till stan av någon outgrundlig anledning för där kände man sig ju mest utanför, hur som helst hamnade vi på BKs uteservering och kollade på allt spektakel genom regnet, sen gick vi till det andra BK (burger king) för att robin va hungrig, sa hejdå till madde och satte oss i en taxi hem där robin och taxischauffören diskuterade hur dåligt alla studenter skulle må imorrn då de insåg att de var arbetslösa och odugliga (eh?), sen mölande robin hamburgare och jag pommes, toan gick på strejk och beslöt sig för att ta lite stopp, gav upp och la oss i sängen o det sista vi sa var:
"IMORGON SKA VI SOVA LÄNGE, OCH OOOOJ VA VI SKA MYSA HELA HELGEN! M M MMMM!!"

imorse började våra mobiler terrorringa klockan 8,10 då min bror hade panik för hans kompis som skulle med och se KISS var tvungen att stanna hemma, och nu var robin tvungen att följa med för det fanns ju INGEN annan. jag bröt ihop totalt och såg helgen jag längtat efter så länge bara sa POFF. helt plötsligt blev en lördag som en helt vanlig måndag när han drar till västervik. tom kände jag mig. och att bli så besviken och ledsen över att robin försökte göra något snällt för att min bror skulle få slippa sitta själv och kolla på hårt sminkade män förvånar mig än. men jag kunde helt enkelt inte släppa att det ALLTID är såhär..

sjukt ledsen sa jag hejdå, vi ses imorrn och sen åkte han. micke fixade så en bajskille skulle komma hit och fixa vårat stopp. och jag bestämde med madde att vi skulle luncha och gå på stan, typ som förr i tiden. det gjorde vi och sen köpte jag två liter jordgubbar, hyrde film, bajsmannen ringde och sa "hej lillasyster, nu kan du spola igen!" tackar sa jag och kom hem till ett nerkladdat hem?! .... och jag kan inte svara på om det var bajs eller bara skit från bajskillarna? (vilket är värst?)
hursomhelst så har jag grovstädat allt i hela lägenheten, mölat jordgubbar och sett på film, snart kommer jessica med en pava och så får vi väl se hur kvällen slutar. kan bli helt galet! bananaz!



men.. den är inte i närheten av vad jag trodde det skulle vara.
det känns bara som allt ska gå emot oss jämt
det är aldrig vi som får göra saker tillsammans
jag saknar oss
men nu är iallafall den här våren över och förhoppningsvis blir sommaren underbar?
jag hoppas verkligen det