det är så det är & så är det

jag stängde aldrig nånsin några dörrar
jag bara gick ut
och du fråga och jag svara
"det är klart att jag saknar en dag som förut"
för man saknar sånt som man inte har
och man saknar allt som man inte har kvar
vi har fortfarande långa vägar kvar
man saknar inte sånt som man har

men sen så kom jag på:
älska de du kan. rör vid de du kan nå ut till. låt de andra gå.....


och det är väl helt enkelt så jag får se det
jag är verkligen inte en del av det där längre
det är ungefär som åsnan i zebraflocken


lämna avtryck

skriv något här:

Namn:
kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0